Mental träning för att hitta glädje

Beskriv vad du tycker är roligt i din idrott. Ge dig själv lite tid att fundera på det, 1-2 minuter. Ta fram några olika saker.

Bra

Upplever du detta idag i din idrott? Vad kan du göra för att uppleva dessa saker oftare? Finns det något du kan göra annorlunda? Kan du lägga till någon aktivitet? Träna på ett annat sätt?

Ett exempel på detta kan vara Mino som älskar att spela innebandy för att det är utmanade och för att han träffar nya vänner. Idag spelar Mino i ett lag där han är bäst. Mycket bättre än de flesta andra. Han har spelat innebandy under en lång tid och känner inte längre utmaningen. Det har lett till att Mino under den senaste tiden inte har tyckt att det är lika roligt längre. Han tycker om vännerna i laget och trivs rent socialt. Men utmaningen saknas. Mino kan då arbeta med att hitta nya utmaningar. Kanske kan han bli snabbare, få bättre skott eller bli bättre rent taktiskt (till exempel titta på matcher med bättre lag och lära sig av deras taktiska arbete).

Fundera nu på vad du tycker är roligt generellt i livet. Vad gör dig glad? Träffa kompisar? Gå på bio? Simma? Äta en god middag? Vara ute i naturen? Läsa en bok? Skriva? Måla?

Tänk igenom (skriv gärna ner) några aktiviteter som gör dig glad. Kan du göra mer av dessa aktiviteter? Hur då?

Detta är ett sätt att träna mentalt för att hitta glädje. Gör det som du tycker är roligt. Gör du tråkiga saker eller spenderar för mycket tid i oinspirerande miljöer blir du inte lika glad som du annars skulle kunna vara. Kan låta enkelt när man läser det så här men det är svårt att se vad man själv behöver förändra och att sedan bryta invanda beteenden.

Frågorna ovanför är en bra början. Om du fick lite ångest direkt när du läste dem och hoppade över dem så fundera på om det är för att du till exempel inte har tid eller för att du rädd för vad du ska hitta när du tänker på dessa frågeställningar.

/Fredrik och Mikael

Foto av Fredrik Weibull

Hej tränare! Lever du som du lär?

Tävlingsidrott är av naturen resultatinriktat. De flesta tävlingarna går ut på att vinna och ligor/serier avgörs i regel baserat på placering. Ändå trycker många tränare på vikten av att fokusera på processen och utvecklingen istället för resultatet. Det kan låta motsägelsefullt men det är det inte, snarare tvärtom, och det är ett förhållningssätt som vi delar. Fokus på processen och utveckling gör att fokus ligger på det som ska göras. Det kan leda till lägre prestationsångest, mindre konflikter, bättre resultat och bättre utveckling.

Vad fokuserar du själv på? Resultatet eller processen?

Föräldrars beteenden speglas i ditt barnens beteenden. Barnet gör främst som föräldrarna gör, inte som de säger. Liknande är det inom idrotten. Ditt agerade som tränare färgar av sig på idrottarna. Om du som tränare är väldigt hårt resultatinriktat så påverkar det dem. Tränaren påverkas i sin tur av föreningen. Om tränarens kontrakt hänger på resultat, medaljer, placeringar och vinster, är det inte konstigt att det påverkar tränaren i fel riktning och skapar ett mer kortsiktigt, resultatfokuserat arbete.

Det är viktigt att du vågar fokusera på processen och utveckling även om det är läskigt och kanske inte vad andra vill. Reflektera över hur du arbetar och vad du förstärker hos dina idrottare.

Förstärker du ansträngning eller resultat?

Hur reagerar du vid förluster och vinster?

Kanske hanterar du förluster på ett bra sätt. Du visar inte att du är så arg eller besviken, du kanske till och med kan vara riktigt glad och positiv om idrottaren arbetade med rätt saker, ansträngde sig och gjorde sitt bästa.

Hur agerar du vid vinster?

Blir du jätteglad och överöser med beröm? Hur ser det ut? Du hanterar förluster konstruktivt och bra och blir jätteglad vid vinst. Det ger kanske ändå signalen att vinst är det viktiga, att det är det som räknas. Det är klart ni vill vinna. Men det är inte det som är viktigast. En sak som är viktigare är utveckling.

Du kanske blir gladare om idrottaren vinner men arbetar med att reagera och agera på samma sätt vid vinst och förlust. Det sänder verkligen rätt saker till dina idrottare om du lyckas göra det.

  • Förstärk ansträngning.
  • Förstärk rätt beteenden.
  • Fokusera på det som mer ligger inom idrottarens kontroll.
  • Visa att det är roligt att arbeta med idrottaren oavsett vinst eller förlust.
  • Visa att du uppskattar personen oavsett vinst eller förlust.

Det är klart att du kan vara glad vid vinst. Men idrottaren får mycket mer ut av prestationen (både för livet och idrotten) om du gläds med hen för att hon kämpade matchen ut trots en stor förlust, att hon fortsatte arbeta med sin attityd trots att hon var ledsen/frustrerad, att hon fortsatte vara professionell, behöll intensiteten och fokuserade på rätt saker fast hon ledde stort och att han var glad efter förlusten för att det var så fantastiskt roligt att idrotta.

/Fredrik och Mikael


Foto av Fredrik Weibull

Jag har tappat fokus. Vet du vart det är?

Alla inom idrotten känner igen frustrationen när det inte stämmer. När fokus inte är där det bör vara, när det känns bortblåst. Tränaren blir frustrerad över att du inte presterar på den nivå du ska och du blir mer och mer irriterad och testar olika saker för att hitta fokus. Tränaren kanske blåser av träningen och ber samtliga att skärpa sig.

FOKUSERA! 

Du klagar på dig själv och tycker illa om ditt sätt att tappa fokus. Du vet ju vad du ska göra, varför kan du inte bara återfå det fokus du vill ha? Så frustrerande! 

Försök nu att hitta ditt fokus i denna stund, exakt just nu. Vart finns det? Leta ordentligt. Hur bra är det fokus du hittar? Är det bra? Dåligt? Halvbra?

Ett symtom vi lätt upplever när vi försöker hitta fokus är att vi blir snurriga och känner oss ofokuserade. Att leta efter fokus bland tankar och känslor kan lätt bli rörigt. Ett tips är därför att inte leta för mycket efter fokus. Fokusera istället på konkreta beteenden. 

Om du som simmare känner att du har dåligt fokus, arbeta då med att acceptera situationen och simma så bra du kan. Det går att genomföra en bra träning, trots att det inte känns bra. Ibland är det då vi har som mest att lära.

Känslor och tankar är fantastiska verktyg vi har och dessa ska vi lyssna på. Men ibland tenderar vi inom idrotten att ha en övertro till dessa, att de påverkar mer än de faktiskt gör. Tänk bara på alla förbjudna tankar du har haft. Tankar på att säga eller göra någonting dumt. Förmodligen har du undvikit att göra eller säga det du då har tänkt. Det innebär att de inte styr dig helt, du har fortfarande kontroll över dig själv och kan välja att agera på det du vill. 

Vi som arbetar med fokus vet inte heller exakt vart det är. Däremot vet vi att om vi slutar leta efter det och istället arbetar med att göra det vi ska så kommer vårt fokus tillslut komma smygande. Om vi accepterar att det inte är så bra som vi vill att det ska vara och fortsätter arbeta med att fokusera på det vi ska så kommer vårt fokus bli bättre och bättre.

/Fredrik och Mikael

Texten handlar om fokus och om att tappa fokus inom idrotten och därför passar det bra med en bild på en fotbollsplan med suddiga fotbollsspelare. Det förstärker känslan av att tappa fokus och att kämpa med att återfå fokus.
Foto av Fredrik Weibull

Var tyst istället så att idrottarna lär sig något

Tränare bryr sig generellt sett väldigt mycket om sina aktiva. De vill dem väl både på och utanför banan. Något som både är fantastiskt bra och viktigt.

Just det att man vill sina idrottare så väl kan skapa utmaningar för tränare. En vanlig utmaning är att man ”hjälper” idrottaren för mycket. Eller i alla fall på fel sätt. Man ger dem hela lösningen vilket kanske gör att de inte alls tar åt sig det. Istället är det ofta bättre att ge dem a och med hjälp av öppna frågor får dem att själva komma fram till b och c. Exempel på öppna frågor är:

– Vad gjorde du bra i övningen?
– Vad fokuserade du på i det momentet?
– Hur upplevde du tävlingen?
– Vad lärde du dig under övningen?

Ibland kanske det handlar om att låta bli att säga tipset, bita sig i tungan och inte ge instruktioner samt att låta dem misslyckas. Sedan med hjälp av öppna frågor hjälpa idrottarna att reflektera och lära sig av sina erfarenheter.

Ofta är det lättare att göra än att låta bli. Rädslan för passivitet är övervägande hos vissa tränare. ”Har jag sagt det eller visat det så har jag gjort vad jag har kunnat, då känns det som att jag har hjälpt dem.” Men det kanske hjälper dem mer om de själva får gå iväg och fundera på det. Du som tränare vill också prestera och vara duktig. Det är viktigt att reflektera över hur det påverkar dig och ditt beteende.

Hur kan du göra för att möta idrottaren där hen är på ett bättre sätt? Hur kan du agera i ditt ledarskap för att idrottaren ska lära sig mer?

  • Ge färre instruktioner?
  • Fokusera mer på att ge tydlig och positiv förstärkning av bra beteenden?
  • Ställa fler frågor?
  • Arbeta med ditt tålamod?
  • Bättre värdera när du ska prata och när du ska vara tyst?
  • Våga vara tyst i situationer då du skulle vilja säga något?

/Fredrik och Mikael

caddie

Hantera inre press

Vem ställer krav på dig?

Du själv?
Tränare?
Föräldrar?
Idrottskollegor?
Media?
SOK?

Du kommer aldrig ifrån ditt eget ansvar. Du tolkar din omgivnings ord som inspirerande utmaningar eller betungande krav. I slutändan är det ditt val. Däremot är det inte alltid bästa lösningen att du själv ska arbeta på att bli ännu bättre på att hantera kraven/förväntningarna. Det kan istället handla om att göra förändringar i din omgivning, position, klubb, idrottsförening eller kanske byta inriktning inom idrotten. Om du är i en omgivning som påverkar dig negativt kan det krävas mycket energi och resurser att hantera det. Det kan vara så att det inte fungerar för dig i den miljön du befinner dig. Då kan ibland det bästa vara att byta miljö, istället för att lägga ännu mer energi på att förändra dig själv.

Omgivningen formar dig. Vare sig du vill det eller inte. Ensam är inte stark. Vi är alltid en konstruktion av vår omgivning. Därför är inte svaret vem som ställer krav så enkelt. Svaret är mångsidigt och du behöver lära känna dig själv, förstå vilka som påverkar dig och hur du kan hantera din inre press på bästa sätt.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

innebandy
Foto av Fredrik Weibull

Mental träning i idrotten: Fem tips

1. Tålamod
Likt andra delar inom din idrott, som till exempel dina fysiska färdigheter, kan det ta tid att utveckla dina mentala färdigheter. Ibland är det jobbigt och frustrerande vilket kan leda till att du tvivlar på den mentala träningen och tillslut ger upp.

En sak du kan göra är att dela upp dina processmål i mindre delmål så att du tydligare kan se effekten av din vardagliga mentala träning. Du kan till exempel sätta upp mål för varje vecka och även varje träningspass som ligger i linje med dina långsiktiga utvecklingsmål.

Ett exempel (basket)
Långsiktig målsättning: Bättre skottprocent för trepoängare.

Mål för nästa basketträning: Bli bättre på att bibehålla fokus under övningarna.

Verktyg. Arbeta med målsättningar och använd en skala 1-10 (i din träningsdagbok) plus kommentarer/reflektioner.

  1. Bestäm vad du ska fokusera på under övningen (läs mer om det här: ”Mentala förberedelser inför nästa övning”).
  2. Sätt ett mål för vad du ska uppnå.
  3. Genomför övningen och arbeta med att fokusera på det du ska. Så konkreta saker som möjligt.
  4. Utvärdera efteråt (direkt efter själva övningen och/eller direkt efter träningen). Hur bra var jag på att fokusera på det jag skulle? 1-10 (1 = tänkte aldrig på det, 10 = tänkte på det hela tiden och återfokuserade direkt om jag blev distraherad). Vad gjorde jag bra? Vad kan jag förbättra? Hur kan jag förbättra det? (läs mer om att utvärdera arbetet här: ”Mentalt arbete mellan övningar”).

Om du använder dig av en träningsdagbok där du även gör noteringar om din mentala träning kan du lättare checka av ifall du genomför träningen och du kan analysera den efteråt. Det blir lättare att titta tillbaka och se om du medvetet har arbetat med din mentala träning eller ej då. Det kan vara lättare att bibehålla tålamodet om du känner att man genomför arbetet och arbetar med det du ska.

2. Regelbundenhet
För att den mentala träningen ska ge något är det viktigt att du regelbundet arbetar med den. Det hjälper inte att bara fokusera på den under veckan innan en viktig handbollsmatch. Men det är en början. Utvärdera sedan hur det gick efter matchen och fortsätt arbeta med det nästa dag (läs mer om hur du kan arbeta för att arbeta mer regelbundet här).

Små förändringar kan ha väldigt stor effekt. Arbeta till exempel med minst en sak gällande den mentala träningen varje träning. När du tränar är det väldigt rimligt att du även gör något för att förbättra dina mentala färdigheter. Det behöver inte vara en stor sak, men det är bra att få in det som en vana. En annan variant är att du har ett tillfälle varje vecka, till exempel söndag 16.00-16.15 då du reflekterar över din mentala träning. Då kan du till exempel bestämma vad du vill arbeta med under veckan när det gäller det mentala. Du bestämmer att på tisdag ska jag arbeta med att vara medvetet närvarande under träningen och så bestämmer du hur du ska arbeta med det. När du under nästa vecka reflekterar över din mentala träning bestämmer du att du ska fortsätta att arbeta med livskompasset under den kommande veckan.

3. Gör det så konkret och tydligt som möjligt
Vad är det du vill träna på? Vad innebär det? Varför ska du träna på det? Hur kan du träna på det?

Ett exempel (tennis):

Målsättning: Bli bättre på att acceptera misstag i tennis

  1. Använd/skapa en passande övning på tennisbanan
  2. Tänk igenom hur du vill agera efter misstagen. Vad ska du ha för rutin för att kunna hantera misstaget på ett bra sätt (vända dig om, fokus på bra kroppsspråk, uppmärksamma det du gjorde bra)?
  3. Vilka tankar och känslor skulle kunna uppstå när du har missat ett slag? Troligast? Jobbigast?
  4. Hur kan du förhålla dig till tankarna och känslorna? Är de farliga i sig? Kan du stå ut med dem? Är det ok om de kommer? Du påminner dig själv om att haka loss från tankarna.
  5. Genomför övningen och träna på att agera på ett bra sätt efter misstagen. Ge dig själv beröm de gånger du genomför din rutin efter misstagen.

Vad kan du tänka på när du genomför övningen för att det ska gå så bra som möjligt? Om du upplever att det är jobbigt att hantera misstag och frustration (läs mer om att hantera frustration här) så se till att du är utvilad när du genomför övningen (sömn, mat, kanske genomföra den tidigt under tennisträningen då du fortfarande är pigg (läs mer om förutsättningar och mental träning här) och att ni börjar med att göra den kort och relativt enkel. Sedan kan ni efter hand, göra den längre, vidareutveckla den och öka svårighetsgraden.

4. Få in den mentala träningen under träningar och tävlingar
Ett perspektiv på mental träning är att man avslappnat ska ligga i soffan, blunda och lyssna på ljudfiler med mentala övningar. Det är bra att arbeta med mental träningen på det här sättet (här finner du några exempel på bra övningar gällande mindfulness, acceptans och self-compassion) men för att ut så mycket som möjligt av sin mentala träning gäller det att även träna mentalt under träningar och tävlingar.

När du ska börja arbeta med mental träning under träningar/tävlingar är det bättre att börja enklare för att sedan utveckla träningen. Arbeta hellre med en sak i början och gör det ordentligt än att du försöker med för många och för svåra saker direkt. Då är risken att det går sämre, att det inte blir bra och att du slutar med den mentala träningen. Om du inte vet hur du ska göra för att träna mentalt under träningar/tävlingar kan du prata om det med andra idrottare, tränare och/eller en idrottspsykologisk rådgivare. Du behöver inte heller vara rädd för att testa. Något du alltid kan göra är att arbeta med att vara medvetet närvarande under övningar. Fokusera på att göra det du ska så bra som möjligt samtidigt som du låter besvärande tankar och känslor vara där.

Om du upplever att du brister i vissa mentala färdigheter under tävling så fundera på hur du kan arbeta med att förbättra de färdigheterna under träning. Utmana dig själv och och var kreativ.

För att bli bättre på att prestera under tävlingar är det bra att arbeta med att ha ett tävlingsfokus under olika moment på träningar, dels under tävlingsmoment, dels under vanliga övningar. Att ha ett tävlingsfokus innebär att du får det att betyda lite mer och att du arbetar med att ha samma inställning som du vill ha under tävlingar. Du kan läsa mer om det här: ”Träningsfokus och tävlingsfokus”:

5. Att göra något är bättre än inget
Att arbeta med det mentala kan inom idrotten ibland ses som abstrakt, diffust och läskigt. Många försöker undvika det och hoppas att de tillslut blir bra genom att fysiskt träna hårdare och hårdare i sin idrott.

Det är också vanligt att man tänker att man ska arbeta med att bli bättre på något gällande det mentala. Man funderar på hur man ska göra, bestämmer sig för att göra det och så rinner det ut i sanden.

Om du funderar över vad som fungerar bra och mindre bra samt hur du skulle kunna förhålla dig till dina tankar och känslor på ett bra sätt är du på god väg med ditt mentala arbete. Det är vanligt att man gör saker mer komplicerade än vad de är. Fundera därför på vad det är du vill bli bra på, träna på att göra det bättre och utvärdera ditt arbete. Prioritera och fokusera hellre på någon liten sak som du verkligen genomför än att skapa stora planer som efter ett tag hamnar på hyllan.

Ett exempel (golf)
Målsättning: Bli bättre på att växla fokus mellan mental vila och uppgiften på golfbanan.

  1. Vad vill du tänka på från och med att du påbörjar din pre-shot rutin tills att du avslutar din post-shot rutin?
  2. Vad du vill tänka på när du är på väg till nästa slag?
  3. Kan du använda någon trigger för att hjälpa dig med övergången?
  4. Träna på det varje gång du är på golfbanan och spelar
  5. Utvärdera ditt arbete

Om du arbetar med att göra det du ska vid varje hål (även om det inte går så bra som du vill) så tränar du på det du ska. Värst är kanske om du inte ens är medveten över om du gör det eller inte, något som är lätt hänt om man försöker att undvika det mentala arbetet eller struntar i det. Här kan du läsa mer om hur du kan tänka på mellan golfslagen.

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

Inlägget handlar om mental träning i idrotten och det är viktigt med mental träning i tennis. Vi har även skrivit om ett tennisexempel. Därför passar det bra med en tennisbild i blogginlägget.

Prestationsångest inom idrotten

Ångest över att prestera. Varför då tänker vissa. För andra är det en självklarhet. Ångest är något vi människor upplever till och från och ska fungera som en varningssignal, att någonting inte stämmer. Ångest fyller en funktion på samma sätt som andra obehagliga känslor som rädsla, ledsamhet och skam. Vissa av oss upplever mer ångest än andra och vi är olika bra på att hantera den.

För att arbeta med din prestationsångest behöver du förstå att du är unik. Jämför dig med andra så lite som möjligt. De idrottare som du inte tror bryr sig, utan bara kör, finns troligtvis bara i din fantasi. Utgå från dig själv. Hur bra är du tekniskt, fysiskt, mentalt och strategiskt? Vad behöver du förbättra? Hur kan du förbättra det? Arbeta med att fokusera på det du kan göra för att utvecklas.

Tennisexempel
Du spelar match mot en tennisspelare som är sämre rankad än dig. En spelare du känner att du borde vinna mot. Du ligger under 2-5 och ska precis serva vid 0-15 när du hör din pappa ropa: ”Kom igen nu! Du kan inte förlora det här! Skärp dig!”

Innebandyexempel
Ni spelar en viktig innebandymatch och du är målvakt. Det är ditt jobb att försvara målet. Det är bara några minuter kvar av matchen och ni leder med 1-0. Du får en lätt boll mot dig och fumlar in den i mål. ”Ååå nej!” Du känner att du har förstört hela säsongen för laget. Du känner att det är ditt fel och upplever att du får det bekräftat när du ser på dina lagkamrater. Minuten senare dömer domaren straff för motståndarlaget. ”Åååå NEJ!” ”Nej, nej, nej. Det här får inte hända nu”.

Friidrottsexempel
”Bara några minuter kvar innan jag ska gå ned i startblocken. Jag har tränat i flera år för att prestera just nu. Det är nu det gäller! Tänk vad alla har gjort för mig, vad de har offrat. Det är så många som litar på mig. Jag får inte tjuvstarta. Tjuvstarta inte. Får inte vara tung och seg i starten. Tänk om jag snubblar, får inte snubbla. Tänk om det inte finns någon kraft. Alla bara flyger iväg från mig. Vill inte! Kan jag komma härifrån? Varför kom jag hit? Jag vill inte vara här längre! Hjälp! Kan jag springa härifrån? Jag kan inte vara kvar!”

Upplevelser som de ovan förekommer inom idrotten. Idrotten kan vara tuff.

Det händer ibland att man upplever prestationsångest i samband med till exempel tävlingar och därför är det viktigt att då kunna hantera ångesten på ett bra sätt. Här kommer några tips från oss:

  1. Prata om det. Allt inom idrotten är inte fantastiskt, långt ifrån. Vissa upplevelser är hemska. Kanske får det vara ok att de är det.
  2. Arbeta med att ge individen det stöd hen behöver. Ibland hjälper det att pusha individen för att hjälpa hen att komma vidare. Ibland är den bästa strategin att stanna upp och lyssna in.
  3. Fokusera på din egen utveckling och arbeta med processmål.
  4. Ha kontakt med en idrottspsykologisk rådgivare som ni kan ta hjälp av om ni inte kommer vidare. Att ha idrottspsykologisk kompetens knyten till idrottsföreningen innebär även i sig en trygghet för idrottarna.
  5. Arbeta med att få in så mycket glädje som möjligt i idrotten. Utöver själva tävlingarna finns det många möjligheter att locka fram skratt och glädje.

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologisk rådgivare) 

I blogginlägget skriver vi om idrott och vi tar upp ett exempel från friidrotten. Därför passar det bra att inkludera en bild från en löpbana på en friidrottsanläggning.
Foto av Fredrik Weibull

Ska idrottare leka på träningen?

Att nå världseliten i idrott kräver väldigt mycket, bra och hård träning. Passion, glädje och inre motivation är viktiga faktorer för att idrottare ska orka träna på det sättet år efter år.

Ett sätt att bibehålla passionen och den inre motivationen är att fokusera extra mycket på glädjen i idrottandet. Planera in träningspass då du kan fokusera på det du tycker är roligt, inspirerande och motiverande i din idrott. Du kan också inkludera enskilda övningar i dina träningspass då du enbart gör det som är roligast och fokuserar på skratt, glädje, gemenskap och inspiration.

Självklart kan inte all träning vara rolig, vissa saker måste få vara jobbiga. Det behöver få vara ok men det måste också få finnas utrymme för glädje. Ishockeytränaren Roger Rönnberg (tränare för Frölunda HC) uttryckte nyligen i en intervju för Göteborgsposten (Slår larm: ”Där är jag väldigt orolig”) att han vill att fler barn ska få leka hockey. Vi menar självklart att det är skillnad på hockey för en åttaåring och för en hockeyspelare som till exempel spelar i NHL. Men även hockeyspelare i till exempel NHL, FM-ligan, SDHL eller SHL behöver få ha roligt och leka hockey ibland.

Hur kan du göra för att få in mer glädje och passion i ditt idrottande den närmsta tiden?

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Blogginlägget handlar om glädje inom idrotten och därför är det passande med ett härligt träningsområde på en golfbana med fint väder.

Hur kan du bli en bättre idrottare nästa år?

Vilka var dina bästa prestationer under året? Vad hjälpte dig prestera så bra då (inom din kontroll)? Några gemensamma nämnare mellan tillfällena? Fundera kring dessa frågeställningar och skriv antingen ner svaren eller prata om det med en kompis eller någon annan inom idrotten.

Här kommer lite fler frågor att reflektera kring.

Vilka har varit dina största utmaningar under året? Hur hanterade du dem? Det vara både häftigt och givande att uppmärksamma de utmaningar du har hanterat på ett bra sätt. Kanske har du bytt lag/förening, kanske har du börjat träna och tävla med äldre. Du kanske har lärt dig en ny teknik. Det kan även handla om att du har hanterat en tuff skadeperiod på ett bra sätt eller hittat motivationen igen efter att du har känt dig omotiverad under en längre tid. Några beteenden som fungerade bra som du kan ta med dig och använda dig av igen? Något som fungerade mindre bra? Hur skulle du hantera det annorlunda i framtiden? Viktigt att du är så konkret som möjligt gällande beteenden. Vad gjorde du? Hur kan du göra I framtiden?

Hur bra har din återhämtning varit? Har du återhämtat dig tillräckligt ofta/länge? Har du tränat/tävlat för lite eller med för låg intensitet? Har kvaliteten på återhämtningen varit tillräckligt bra? Som vi har skrivit om tidigare här i bloggen är bra återhämtning otroligt viktig för att prestera bättre långsiktigt. Kan du lägga upp din tränings- och tävlingsplanering annorlunda så att din återhämtning blir bättre? Kan du planera in återhämtningen (när, var och hur)?

Vilka har varit goda vänner i och/eller utanför idrotten? Vilka har du mått bra av att umgås med? Var har du fått bra stöd? Finns det några relationer du skulle vilja förbättra? Hur kan du göra det?

Det är viktigt med bra relationer både i och utanför idrotten. Det gör det roligare att träna och arbeta hårt. Det hjälper dig även att tänka på annat än idrotten samt minskar pressen. Det är viktigt att kunna prata om känslor och tankar. Man känner sig ofta mer bekväm att prata med olika personer om olika saker så det är bra att ha flera nära relationer, inte bara en. Även om man absolut inte ska underskatta värdet i att åtminstone ha en riktigt bra och nära relation. Dessa frågor kan vara skönt att prata med någon om och det kan kännas jobbigt att själv fundera kring hur sitt sociala liv ser ut. Det är viktigt att vara ärlig mot sig själv och det kan vara nyttigt att få någon annans perspektiv på det hela. Gärna någon som är mer neutral kring det.

Hur har relationen till din/dina tränare varit? Hur bra fungerar er kommunikation? Har du något att säga till om? Lyssnar ni på varandra? Hjälper du tränaren att hjälpa dig på bästa sätt? Hur kan du förbättra er relation till nästa år

Det är inte bara tränaren som ansvarar för er relation. Du som idrottar har minst lika mycket ansvar. Dessa frågor är viktigt för er relation och det är bra om du vågar ta upp detta med din tränare. Bra jobbat om du redan har gjort det!

Vad har varit roligast under året (förutom dina vinster)?

Vilka är dina mest värdefulla lärdomar under året?

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

Faktorer som kan påverka idrottares mentala arbete

Tunga axlar och huvudet hänger. Du presterar inte så bra som du skulle vilja. Omgivningen tycker att du har en potential som du inte når upp till.

Varför når du inte upp till potentialen då? Oftast när vi är ute i idrotten diskuteras detta utifrån idrottaren själv. Vad hen kan arbeta med mentalt för att bli bättre. Vi skulle vilja bredda det perspektivet och har lite tankar på vad som kan påverka det mentala hos en idrottare.

Omgivningen
Trivs du i din omgivning? Delar ni målbilder och tankar om idrott. Är dina målbilder och värderingar förenliga med deras? Det finns flera exempel på omgivningens betydelse. Exempel på klubbar, städer och landslagsverksamheter som skolar fram flera framgångsrika idrottare. Om du som idrottare inte trivs med din omgivning är risken också hög att du inte mår eller presterar som du vill. Det kan vara att kraven är för höga eller för låga eller kanske att fokus ligger för mycket på resultat och för lite på processen.

Förutsättningar
Blir det för långa resor mellan skola, hem och idrott? Har du tillgång till bra material att arbeta med? Har du möjlighet att variera och lägga upp din träning på ett sätt som passar dig?

Kompetens
Har du kompetensen att prestera på den nivå du vill? Tror du att du är bättre än vad du är? Kompetens innefattar allt från fysiska färdigheter till psykologiska (här kan du läsa mer om mental träning).

Motivation
Hur motiverad är du att skapa en förändring och bli bättre? Tycker du att det är roligt med idrott? Kan du skapa fler positiva faktorer kring ditt idrottande?

Vi tycker att det är viktigt att inte enbart fokusera på den enskilda idrottaren. Allt ansvar ligger på individen själv, men det är viktigt att se till helheten. Därför är det bra att även zooma ut och skapa en överblick, så att du som idrottare inte ställer orimliga förväntningar på dig själv.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

idrottspsykologi-och-miljon
Foto av Fredrik Weibull