Tre viktiga begrepp som många blandar ihop är krav, förväntningar och målsättningar. Det är begrepp som är centrala för idrottare och de är betydelsefulla i kommunikationen mellan idrottare, föräldrar och tränare. Därför är det värdefullt att reda ut vad de betyder och hur vi kan använda dem på bästa sätt.
Krav
Krav går att definiera på lite olika sätt. I det här sammanhanget definierar jag det som det man kräver av sig själv, det man verkligen tycker och förväntar sig att man ska fixa.
Det enda man egentligen kan kräva av sig själv är att göra sitt bästa. Det är dock svårt att göra det, att verkligen ge 100% i varje moment. Men det är något som ligger inom ens egen kontroll och det är möjligt. Sedan kanske man känner att man inte gjorde sitt bästa i en situation och det behöver också få vara ok. Det hjälper inte att trycka ner sig själv för det. Analysera varför du inte gjorde ditt bästa och reflektera över vad du kan göra för att anstränga dig mer nästa gång.
Målsättningar
Mål är något man vill uppnå, det är något man strävar efter att lyckas med. Det är bra att sätta utmanande och realistiska mål. Mål som är möjliga att nå men som kräver att man anstränger sig och höjer sig. Det finns många olika typer av mål. Det är fördelaktigt att inte enbart arbeta med resultatmål, utan även arbeta med prestationsmål, processmål och utvecklingsmål (gärna huvudfokus på processmål och utvecklingsmål i det vardagliga idrottandet).
Mål är bra på många sätt, det kan öka idrottarens motivation till att anstränga sig, det hjälper idrottaren att identifiera om hen är på rätt väg eller inte och det kan vara positivt för självförtroendet när hen når sina mål.
Förväntningar
När det gäller förväntningar är det många som har för höga förväntningar på sig själva. En del kanske känner att man ska ha höga förväntningar, att det visar att man är ambitiös. Det blir dock mest jobbigt och problematiskt när de är för höga. Man når i regel inte upp till sina höga förväntningar och det leder ofta till frustration och besvikelser. Generellt sett är det därför mer hjälpsamt att ha så realistiska förväntningar som möjligt inför träningar och tävlingar. Det kan dock vara jobbigt för egot att sänka sina förväntningar. Man tycker man är bättre och man vill vara bättre. Det kan göra ont att vara ärlig mot sig själv ibland och att inse vilken nivå man faktiskt ligger på.
Bara för att man har realistiska förväntningar betyder det inte att man ska göra någon halvdan insats, att man inte kan tro på sig själv och att man inte bryr sig. Tvärtom, det är enbart positivt med realistiska förväntningar. Man kan ha realistiska förväntningar och göra sitt bästa (man vill prestera så bra som möjligt), man kan tro på sig själv och ge sin kropp förtroende (man vet att man kan prestera bättre) och man kan vilja och sträva efter att prestera så bra som möjligt. Det kan dock vara problematiskt att räkna med att det ska gå över förväntan varje gång och förvänta sig att man ska prestera bättre än vad som är sannolikt.
Du kan förbereda dig för en träning (eller tävling) och ha realistiska förväntningar och samtidigt sätta mål som är mer utmanande. Det är skillnad på förväntningar och mål. Realistiska förväntningar innebär att du förväntar dig att du kommer prestera på den nivå som är mest sannolik, mest trolig. Du kan sätta mål som är utmanande och realistiska. Det realistiska i det fallet betyder inte att du förmodligen kommer att nå dem, det betyder snarare att om du anstränger dig och gör ditt bästa så är det möjligt att du nå dem.
Titta på dina senaste tre till fem träningar eller tävlingar, det är rimligt att du kommer att prestera ungefär så bra under nästa träning eller tävling också. Ja, du skulle vilja vara bättre än vad du är, du skulle vilja ligga bättre till. Men just nu är det så bra som du är. Och det är ok. Det här är något som är viktigt. Det är ok att ligga på din nuvarande nivå. Även om du är ok med att du befinner dig där så strävar du efter att utvecklas och bli bättre. Om ett år kommer du förmodligen vara mycket bättre.
/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)
En blogg om idrottspsykologi 