Hur är din ledarstil? Belönar du resultatet eller prestationen?

–          Shit vad du var bra idag!

Vad menar du när du berömmer din idrottare? Menar du att han/hon var bra för att ni vann tävlingen/matchen eller var det prestationen i sig som var bra.

Tänk dig att ditt lag eller din idrottare inte vinner. Delar du ut beröm ändå? Trots förlust finns det prestationer som var bra. Det är viktigt att ge feedback på processen och inte enbart resultatet. Vår åsikt är att tränare generellt är bättre på att ge feedback på resultatet, därav det här blogginlägget och våra förmaningar. En anledning till det kan vara att resultatet är tydligare och enklare att bedöma. För att berömma processen behövs ofta mer arbete.

Föregående vecka i samtal med en tränare berättade han att han arbetade med att ge spelare feedback efter varje match utifrån vissa färdiga kriterier. Ett gediget och bra arbete! Det är klockrent exempel att arbeta efter om du vill bli bättre på att berömma prestationen/processen istället för resultatet.

Det här resonemanget kan kopplas till inre/yttre motivation. Vinna stimulerar troligtvis mer den yttre motivationen än den inre. Du kan däremot öka den inre motivationen hos idrottarna genom att ge feedback på processen.

Vi inkluderar även målsättningsarbete här. För har idrottaren individuella mål med fokus på processen är det enklare att följa upp arbetet och diskutera samt analysera processerna jämfört med om idrottare själv inte har några eller är införstådd i tankesättet att arbete med processer. De flesta idrottare är nöjda när de har vunnit och ledsna när de förlorar. Har inte träffat någon som det är tvärtom för. Rent teoretisk skulle det funka för en handbollsspelare att vara nöjd trots att laget har förlorat.

Exempel på processer:

– Jättebra, riktigt intensivt fotarbete
– Bra passningar
– Bra samarbete
– Bra att du committade till slaget
– Snyggt att du kom fram så många gånger på nät!
– Bra att du slog igenom din forehand

Exempel på resultat:

– Snyggt mål!
– Bra att du vann.
– Skönt att du krossade henne/honom!

Det här vill vi skicka med er under den kommande veckan. Så fokusera då på att berömma processen och inte enbart resultatet under kommande träningar och tävlingar.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , 1 kommentar

Förutsägbara och icke förutsägbara karriärövergångar inom idrotten

Hej alla glada läsare! Hoppas att ni har det bra därute!

Vi fortsätter att definiera idrottspsykologins karriärövergångar. Det är viktigt att vi har en gemensam syn på begreppet karriärövergångar.

I det förra inlägget skrev vi att det finns olika karriäröverångar i livet, till exempel byta jobb, avsluta en idrottskarriär, etc. Ytterligare dissekering av begreppet görs genom att beskriva förutsägbara och icke förutsägbara övergångar. ”Jag vet att jag ska sluta spela ishockey om ett år” (förutsägbar karriärövergång) eller hen skadar sig ordentligt och tvingas sluta direkt (icke förutsägbar övergång).

En förutsägbar karriärövergång är när Leif som spelar i Luleå bestämmer sig vid 33 års ålder att sluta med ishockey. Anledningarna är bristande motivation och att han inte är lika bra tränad som förut. Leif känner sig nöjd över beslutet att köra en sista säsong med Luleå innan skridskorna hamnar på den berömda hyllan.

I exemplet ovan har Leif fattat beslutet helt själv och har full kontroll över situationen. Om Leif inte har förberett sig tidigare så har han nu ett helt år på sig innan han slutar. Ett år att fundera på vad han ska göra efter idrottskarriären (t.ex. bli tränare, säljare eller kanske utbilda sig till idrottspsykologisk rådgivare eller statsvetare).

Ett exempel på en icke förutsägbar övergång kan vara Jens som precis har blivit ordinarie i Djurgårdens IF. Han har spelat riktigt bra i början på säsongen och många lovordar honom. Han njuter av livet som professionell ishockeyspelare och livet består just enbart av hockey. I omgång 15 skadar sig Jens och hans ishockeykarriär är över.

Det här är en betydligt jobbigare karriärövergång. Vi är medvetna om att exemplet är extremt och det kan handla om mindre skador eller att något händer i ens privata liv. Hursomhelst är förändringen stor från att vara en framgångsrik ishockeyspelare till att inte kunna spela, och därmed bli tvungen att satsa på något annat. I det här fallet så mår Jens sämre psykologiskt än vad han gör fysiskt.

För att en idrottare ska hantera karriärövergångar på bästa sätt finns flera metoder. Den mest effektiva är att vara förberedd för en karriär efter idrotten, att inte helt förlita sig på sin idrott, ha en färdig plan B. Oavsett om det blir ett förutsägbart eller oförutsägbart slut på idrottskarriären så kommer den ta slut någon gång. Det går inte att gömma sig för det. Även om man har haft en fantastisk karriär och väljer att avsluta den kan det bli riktigt tungt om man inte har något spännande att syssla med efter karriären.

Med vänliga hälsningar
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Oavsett om karriäravslutet sker på ett planerat sätt eller om det sker mot idrottarens vilja kan det vara utmanande för idrottaren. Livet efter idrottskarriären kan i många fall se annorlunda ut och/eller upplevas på ett annat sätt än vad idrottaren har kunnat förutse. Därför är det bra om hen har ett bra stöd och nätverk runt sig. Ibland kan det vara bra att hen får hjälp i form av till exempel beteendeaktivering. Du kan läsa mer om hur det kan gå till här: Karriäravslut och elitidrott: En utmaning för många. 

av Etiketter: , , , , , , 1 kommentar

Vad är en karriärövergång?

Hej!

I det här inlägget tänkte vi göra ett försök att klargöra vad som menas med en karriärövergång. Vi har valt att använda en engelsk definition för att undvika missförstånd. Definitionen riktar sig mot idrotten.

“Transitions come with a set of specific demands related to practice, competitions, communication, and lifestyle that athletes have to cope with in order to continue successfully in sport or to adjust to the post career” (Alfermann & Stambulova, 2007, s. 713).

Olika situationer och händelser inträffar under en idrottskarriär som idrottaren måste hantera för att klara av en karriärövergång. Exempel på händelser är skada, klubbyte, lite speltid m.m. Det kan även handla om mer personliga händelser som skilsmässa, barnafödsel m.m.

I idrotten finns det flera karriärövergångar och i denna text kommer vi att fokusera på två. Nämligen övergången från junior- till senioridrott och när karriären tar slut.

Karriärövergången från junior till senior är en krävande övergång och många idrottare lägger av. Ett exempel är Emil som har spelat i Täby under hela sitt ishockeyliv. Han har fått spela mycket och är lagkapten. Hos tränaren har han stort förtroende.

Täbys J-20 lag spelar i division 1, likaså A-laget. För er som inte är insatta i ishockey så är det stor skillnad på att spela junior och senior hockey i division 1. Emil är nu mitt uppe i en karriärövergång eftersom han är för gammal för att spela i juniorerna. Emil känner efter säsongen med J-20 att det ska bli roligt att spela med A-laget. Under nästa säsong förändras denna känsla. Emil märker att han inte hänger på A-lagets träningar han missar passar, skjuter utanför och blir nertacklad av stora skäggiga lagkamrater. Emil är en av de sämre i laget. Vid sidan är det mycket i skolan och han har skaffat en underbar flickvän. Allt detta gör att Emil tillslut väljer att sluta med ishockey.

Den andra karriärövergången vi kommer att beskriva har tagits upp i media och nedan följer några länkar.

En uppsats av Nathalie Purcell om hur ishockeyspelare hanterade sin karriärövergång.

Eller boken som Johan Fallby och Sverker Bengtsson har skrivit för SISU idrottsböcker om karriärövergångar (ni hittar den här: ”Idrottens karriärövergångar”

Vad händer efteråt? I Sverige har vi flera exempel på mindre lyckade övergångar till exempel Mikael Ljungberg. Tänk dig själv att du har varit en framgångsrik idrottare där livet varit styrt från morgon till kväll och tusentals fans har hejat på dig för att sedan byta det mot att plugga upp betyg på Komvux och börja ett nytt liv. Detta är en utmaning!

Skillnaden från att stå överst på en OS pall och sedan stå på ICA med en liter mjölk i handen är slående. Hur ska en idrottare kunna hitta en likande kick som ett OS-guld ger i det ”vanliga” livet? Vi vet inte, utan vi tror att varje enskild individ måste ta sitt ansvar och ta reda på det. Här (Karriäravslut och elitidrott) kan du läsa om hur man kan använda sig beteendeaktivering för att hjälpa elitidrottare klara av karriäravslutet på ett bättre sätt.

Hur hanterade du dina karriärövergångar i livet?

Här kan du läsa om hur du kan arbeta för att hantera en karriärövergång på bästa möjliga sätt!

Referenser:
Alfermann, D., & Stambulova, N. (2007). Career Transitions and Career Termination. In G. Tenenbaum, R. Eklund (ed.), Handbook of sport psychology (pp. 712-733). John Wiley & Sons, Inc.

Ha en härlig helg!
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , 1 kommentar

Sommaren är här

Hej!

Vi som driver den här bloggen vill önska er alla läsare en riktigt trevlig sommar!

Vi har flera spännande inlägg om idrottspsykologi, mental träning och ledarskap till hösten. Bland annat en sammanfattning från en föreläsning av Kjell Jonevret.

Vi hoppas att ni fortsätter träna mentalt i sommar. Det kanske viktigaste när det gäller mental träning är att arbeta med det kontinuerligt. Att fortsätta reflektera över hur bra balansen ser ut i livet mellan idrottsliga prestationer, återhämtning, plugg/arbete, hobbies och socialt liv. Att fortsätta reflektera över hur din återhämtning ser ut och hur bra den är, hur det går på träningar/tävlingar, vad du gör bra och hur du kan göra saker ännu bättre.

När det gäller det mentala är det bra att se till helheten och att även arbeta specifikt och konkret. Förenkla och prioritera. När du tränar och tävlar så ha något du arbetar med gällande det mentala också, t.ex. fokus, acceptans, mentala pauser eller att arbeta med rätt beteenden fast det är läskigt/jobbigt.

Det är viktigt att hjälpa dig själv så mycket som möjligt. Det hjälper inte att trycka ned dig själv eller vara för tuff. Reflektera över hur du kan hjälpa dig själv i olika situationer. Hur hade du hjälpt en kompis eller en lagkamrat i den situationen? Försök hjälpa dig själv på det sättet. När du har det som tuffast behöver du troligtvis också som mest stöd och förståelse.

Prata med din tränare om vad som kan vara bra att fokusera på när det gäller det mentala och prata med hen om hur hen kan hjälpa dig med din mentala träning på bästa sätt. Ibland kan vara bra att kontakta en idrottspsykologisk rådgivare för att få lite hjälp i arbetet. Det är också viktigt att du och din tränare arbetar med att skapa en så bra relation som möjligt, det kommer ni ha mycket nytta av i ert fortsatta arbete.

Lycka till med din mentala träning i sommar och tveka inte att höra av dig om du skulle vilja ha hjälp.

Mvh
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: Lämna en kommentar

Hur mår du?

Patrik Sjöberg, Emma Igelström och Yannick Tregaro är tre personer som har gått ut offentligt med psykisk ohälsa inom idrotten. Mikael Ljungberg, en av Sveriges främsta brottare genom tiderna, tog sorgligt nog livet av sig. Varför är det så här?

Bilden av den stora starka idrottsmannen som inte gråter eller är ledsen är felaktig. Elitidrottare är också människor och har känslor. Nära och kära dör, relationer tar slut, med mera. I elitidrotten är det stort fokus på att prestera optimalt. Gör man mindre bra ifrån sig får man veta det och presterar man dåligt i en större tävling så är det verkligen inte bra.

Vad är lösningen på detta?

En del tränare förespråkar att våga misslyckas. Innebörden i att misslyckas bör definieras och som idrottare är det viktigt att våga säga ifrån, kanske stå över en eller flera träningar/matcher.

Hur många idrottare har stått över en match/tävling på grund av ångest, sorg eller nedstämdhet? Vi tror inte det är så många. Idrottare spelar till och med match samma dag som deras barn ska födas och planet står redo för att snabbt kunna ta en hem om barnet skulle komma. Varför inte vara delaktig på sjukhuset från början? Träningar och tävlingar (i de flesta idrotter) pågår hela tiden men att bli pappa (för mamman är förhoppningsvis redan på sjukhuset) sker betydligt mer sällan. Varför inte hoppa över en match eller träning? Är det så viktigt?

Mår en elitidrottare som verkligen satsar allt och är 100 % fokuserad på sin idrott verkligen bra?  Det är klart att det är häftigt och bra att kunna leva på det som de älskar. Det är också viktigt att även ha ett liv, vänner och intressen utanför idrotten. Skulle de kunna må ännu bättre då? Det kanske också blir enklare när de väl lägger karriären på hyllan?

I skrivande stund pågår ishockey-VM i Stockholm och varje år kan vi följa nyheterna om vilka NHL spelare som tackar jag och vilka som tackar nej till spel. Varför tackar vissa spelare nej? Bristande motivation kan vara en anledning och det är väl helt OK. Har man spelat en hel säsong och runt 80 omgångar är det klart att man kan vara trött och sliten. De kanske också vill lägga lite tid och fokus på sin familj.

I idrott borde det vara ok att hoppa över en träning eller match om man inte mår bra. Ligger en idrottare i en tuff skilsmässa, om en nära anhörig precis har dött eller om man har just blivit dumpad borde det väl vara ok? Äta chips, snyfta till en kärleksfilm, lyssna på musik och deppa, är det inte viktigt för oss människor att kunna göra det? Forskning har visat att en period med ett större antal kritiska händelser i en idrottares liv ökar risken att idrottaren bli skadad. Detta gäller även positiva händelser.

Den psykologiska aspekten här är att vi bör se idrottaren som en hel människa och inte enbart som en idrottare. Simma, springa, spela hockey är något elitidrottare GÖR inget de ÄR. Som idrottspsykologisk rådgivare, tränare, lagkamrat, familj, vän och medmänniska är det viktigt att skilja på detta!

Vi önskar dig en fin fortsättning på dagen,
Mikael och Fredrik (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , 1 kommentar

Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten

Inom idrotten används visualisering (mentala föreställningar) av de flesta i världseliten för att utvecklas och prestera bättre. Det är också en teknik som används av andra som strävar efter att prestera på topp, till exempel dansare, artister, säljare och högt uppsatta chefer.

De flesta använder visualisering på ett eller annat sätt, ofta utan att reflektera över det så mycket. De flesta, även dem som presterar på absolut världsnivå, kan använda visualisering på ett mycket bättre sätt än vad de gör idag. Till exempel upplever elitidrottare ibland föreställningar med negativa effekter. Hur kan du bli bättre på att använda visualisering?

Vi på Imagine that AB (Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck) har tillsammans med Anders Almgren gett ut en bok om mental träning och mer specifikt visualisering. Boken heter Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten och syftet med boken är att hjälpa idrottare använda visualisering på ett bättre sätt.

Användbar för tränare
Boken Träna tanken har ett kapitel specifikt för tränare. I kapitlet fokuserar vi på hur tränare kan arbeta med visualisering när de tränar deras idrottare. Tränare kan också använda resten av boken och få idéer och tips om hur de kan arbeta med sig själv för att utvecklas och prestera bättre. Visualisering är ett mycket bra verktyg att använda för personlig utveckling och alla kan använda boken och lära sig hur de kan använda visualisering bättre i deras liv för att utvecklas.

Användbar utanför idrotten
Boken riktar sig mot idrottare men kan appliceras inom många olika områden:

–         Öka självförtroendet kopplat till arbetet
–         Bättre förberedd inför möten och presentationer
–         Hantera konflikter
–         Bli bättre på att delegera
–         Mer driv i säljet
–         Artister som vill förberedda sig inför ett framträdande
–         Att sångare vågar vinna
–         Dansare som vill få ut deras känslor bättre på scen
–         Poliser och brandmän som vill hantera pressade situationer på ett bättre sätt
–         Ökad motivation hos ungdomar i skolan

Nytt metod för att mäta visualiseringsupplevelser
I boken träna tanken presenterar vi ett mätinstrument som heter Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES). Det är ett bra verktyg att använda för att mäta sina visualiseringsupplevelser samt för att öka sin medvetenhet. Vilka föreställningar har positiva effekter? Vilken föreställningar har negativa effekter? Hur visualiserar jag då visualiseringen är som mest effektiv? För vilka syften använder jag visualisering?

Strukturen i IPIES kan användas i ett coachande förhållningssätt och som idrottspsykologisk rådgivare. Om du vill börja använda IPIES i ditt arbete kontakta så oss på Imagine that AB så berättar vi mer!


Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten. (2012). Weibull, F., Wallsbeck, M., & Almgren, A. SISU Idrottsböcker: Stockholm.

Träna tanken innehåller följande kapitel:

– Inledning
– Vad är mentala föreställningar?
– Teorier om mentala föreställningar
– Mentala föreställningsupplevelser
– Effekt er av mentala föreställningar
– Mätning av mentala föreställningar
– En modell för genomförandet av ett framgångsrikt mentalt
– Föreställningsprogram
– Praktiska tips
– Tränarens roll i arbetet med mentala föreställningar
– Mentala föreställningsövningar

Med boken Träna tanken följer en CD skiva med olika visualiseringsövningar. Dessa är antingen generella eller idrottsspecifika (tennis, höjdhopp och ishockey). Vi hoppas att de ska fungera som inspiration till hur ni kan göra egna visualiseringsövningar.

Cd med övningar (tillhörande Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten)
Generella grundövningar
1. Skogspromenad
2. Sandstrand

Generella idrottsrelaterade övningar
3. Innan träning
4. Att prestera bra på en träning
5. Att prestera bra på en tävling
6. Efter en lyckad träning

Idrottsspecifika övningar
7. Idrottsspecifik övning (tennis)
8. Idrottsspecifik övning (höjdhopp)
9. Idrottsspecifik övning (ishockey)

Lär dig skriva din egen visualiseringsövning
För att visualiseringsövningarna ska få bättre effekt och bli mer meningsfulla rekommenderar vi att du skräddarsyr övningarna. I boken Träna tanken hittar ni skripten (texterna) till samtliga visualiseringsövningar. I slutet av boken beskriver vi hur du kan individanpassa visualiseringsövningar på bästa sätt. När du individanpassar en visualiseringsövning är det till exempel bra att tänka på vad som är målet med övningen för dig och som är viktigt för dig i övningen.

Vad kan du inkludera för att föreställningen ska kännas ännu mer verklig?
Hur ska saker se ut?
Vilka färger ska de ha?
Vilka ska vara där?
Några speciella ljud?
Några speciella dofter?
Vad ska hända i föreställningen?
Hur vill du reagera på det som händer?
Hur vill du agera?
Vilka känslor vill du uppleva?
Hur vill du att det ska kännas i kroppen?

Visualisering är bara en teknik bland många inom idrotten men det är en teknik som kan användas för så otroligt många syften, i så många olika situationer och som kan vara väldigt effektfull!

Berätta gärna om vår bok för alla du känner och beställ den idag: Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten.

Varma hälsningar
Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , , 4 kommentarer

Kvalångest eller nervös i slutspelet, rent psykologiskt, hur fungerar det?

Hej på er läsare,

Denna tid på året är underbar! Det har det blivit ljusare ute och solen skiner återigen genom fönstren och lyser upp tillvaron lite extra. Om inte det var nog är det många idrotter som är inne i slutskedet på säsongen. Vissa lag spelar slutspel och andra kvalar. För en idrottsintresserad är det väldigt roligt!

Om vi specifikt tar ishockey som ett exempel så är det just nu kvartsfinals- och kvalspel vilket är utmanade psykologiskt och fysiologiskt för spelarna. Det gäller att bibehålla energin och ständigt vara på topp. Det är lite olika energier i dessa serier. Kvalserien har lite mer… ja ångest.  Såg Djurgårdens match mot Leksand i måndags och då kunde man ibland se ängsligheten hos spelarna. Det är väldigt spännande psykologiskt och Challe Berglund, som är ny tränare i Djurgården, sa i en intervju att han hade låtit spelarna köra lättare övningar på träningen innan match. Det var för att spelarna skulle tro mer på sig själva inför matchen. Rent psykologisk låter det som ett väldigt bra upplägg.

I detta inlägg tänkte vi diskutera nervositet, ångest och oro. Vi presenterar fyra olika steg som beskriver processen, dessa steg är från boken ”Foundations of Sport and Exercise Psychology” av Weinberg och Gould (2003). Dessa steg presenterar vi nedanför och vi har valt att behålla de engelska termerna.

Steg 1) Enviromental demand

Steg 2) Individuals’ perception of the environmental demand

Steg 3) Stress response

Steg 4) Behavioural consequences

Steg 1 handlar om de kraven som ställs utifrån. Det kan vara en förälder som vill att ens barn ska vinna, eller tidningen som rankar olika lag och idrottare. Det kan också handla om klubbledningen eller fansen som sätter krav på spelare och tränare att de ska prestera. Det finns väldigt många olika yttre omständigheter som kan påverka idrottare.

Steg 2 handlar om hur idrottaren väljer att tolka kraven och situationen. Vissa personer tycker om att ha lite press på sig medan andra sänks och vågar inte spela fullt ut. Ett exempel kan vara en idrottare som är favorittippad inför en tävling. Alla journalister vill prata med honom innan tävlingen och de andra idrottarna har typ sett honom som vinnare redan innan tävlingen börjat. Ett annat exempel är Djurgårdens IF som nu är i kval. Det är troligtvis väldigt olika i laget hur spelarna upplever kraven. Vissa spelare tycker om kraven och andra inte alls gillar kraven.

Steg 3 tar upp hur idrottaren reagerar på beteendet. Detta sker oftast i form av stress till exempel kan det vara reaktionen som blir i form av stress. Exempel på negativa effekter av stressen är att det kan det bli svårt att tänka klart, muskelspänningar eller svårt att fokusera för att man är så nervös. Detta påverkas ju självklart mycket på hur idrottaren väljer att tolka situationen. Om idrottaren är bra på att hantera stressen blir det inte en negativ påverkan. Utan en lagom mängd stress är bra för prestationen. Det får en att vara lite mer på tå!

Steg 4 är det beteendet som visas. Till exempel felpassningar, fel positioner, missade bra chanser eller något likande. Denna del är inte bara viktig för den specifika situationen utan påverkar också kommande situationer. Om du misslyckas med någonting så vill du helst undvika att utsätta dig för den situationen igen.

Generellt sett handlar det om att skapa en balans mellan kraven, kontrollen och förmågan att klara situationer. Om du känner att du är alldeles för dålig redan innan tävlingen kanske du inte ska ställa upp på tävlingen. Eller så ställer du upp med syftet att lära dig hur en tävling går till.

Problemet med krav som kommer utifrån är oftast att de är svåra att kontrollera. Dels kan du inte bestämma vad andra personer skriver och det dem skriver kan du ha svårt att ändra på för att du inte vet hur. Det är bättre att fokusera på det som du själv kan kontrollera.

Det var allt för denna gång och vi hoppas detta gav er en några tankeställare och en generell bild hur det fungerar, t.ex., varför låser sig i sin tävling och varför man blir man nervös.

Nästa steg för dig nu är att identifiera hur du själv agerar och reagerar i olika situationer, och vilka situationer som du kan hantera på ett bättre sätt.

Till kommentarsfältet: När reagerade du på ett du senast på ett negativt sätt för att du var nervös och hur hanterade du det?

Ha en trevlig helg!

Mvh
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , 3 kommentarer

Idrottspsykologi och tränare: Som tränare är det viktigt att arbeta med sig själv

Den idrottsliga verksamheten idag är beroende av ideellt arbetande tränare, och kraven på dem är högt ställda. De förväntas vara engagerade, och har flera tunga ansvarsområden såsom idrottarna och deras idrottsprestationer. Tränaren har också en betydande roll när media kommer in i bilden och de behöver stå till svars gentemot idrottsklubbens ägare och styrelse. Tränare är ofta väldigt engagerade och bryr sig mycket om deras idrottare, både som individer och idrottare. Både de själva, idrottarna, föreningen och omgivningen ställer ofta väldigt höga krav på tränarna i form av resultat. Ofta har de också heltidsjobb utöver tränarskapet och de får sköta förberedelser, träningar och tävlingar under tidiga mornar (innan arbetet), sena kvällar (efter arbetet) och helger.

Situationen för många tränare som nämns ovan lämnar lite utrymme åt återhämtning och tid för att vara med vänner och familj. Det kan skapa slitningar mellan familjen då idrotten tar upp mycket av tränarens tid. Det håller nog de flesta tränare med om. Det är därför viktigt att tränaren också prioriterar sig själv och livet utanför idrotten, att tränaren strävar efter att utveckla sig själv och prioritera sin återhämtning och en balans i vardagen. Det är viktigt att föräldrar och styrelse har förståelse för detta och uppmuntrar detta. Nedan följer några råd till tränaren.

Planera noggrant.

Fokusera på att vara positiv.

Var konsekvent i ditt beteende, din kommunikation och i dina förberedelser.

Lita på dig själv och tro på dig själv.

Var trovärdig.

Var en förebild.

Skratta, använd humor

Ansträng dig alltid att lyssna väl (t.ex. på idrottare, funktionärer och andra tränare).

Var konsekvent i ditt beteende, din kommunikation och i dina förberedelser.

Ansträng dig för att ha balans i ditt liv när det gäller privat och arbetsliv.

Träna på att kunna slappna och arbeta på att hitta bra strategier för avslappning och återhämtning.

Våga vila (våga stå för att du prioriterar återhämtning även för dig själv).

Ansträng dig för att vara medvetet närvarande i vardagen

Var medveten om att dina känslor är av betydelse för din egen och andras prestationer.

Våga släppa kontrollen över den idrottsliga prestationen. Som tränare har du i jämförelse med idrottaren mycket lägre möjlighet att kontrollera den idrottsliga prestationen. Det är viktigt att förhålla sig till frågor om ansvar, kontroll och autonomi. Det är viktigt att vara tydlig i dessa frågor.

Psykologisk träning är av stor betydelse även för dig som tränare.

Ta tillvara på det trevliga och behagliga i tillvaron.

Om du vill läsa mer om dessa råd och annat matnyttigt så rekommenderar vi att du läser boken Praktisk idrottspsykologi (2009) av Hassmén, Kenttä och Gustafsson. Råden ovan är tagna från boken och från referenser i boken.

Foto: Louise Helen Pettersson
Foto: Louise Helen Pettersson

Vill du träffa intressanta personer och lyssna på spännande föreläsningar inom ämnet idrottspsykologi? Då rekommenderar vi att ni besöker Bosön och Svensk idrottspsykologisk förenings årskonferens! Svensk Idrottspsykologisk Förening och SISU Idrottsutbildarna inbjuder till en heldagskonferens om idrottspsykologi på Bosön söndag den 25 mars 2012 med temat

”PSYKOLOGISKT STÖD – EN REFLEKTION ÖVER OLIKA FORMER?”

Syftet med dagen är att skapa diskussion och reflektion kring olika inriktningar och former av psykologiskt stöd. Vad är tävlingsidrottens behov av idrottspsykologiskt stöd och vilka former finns att tillgå? Hur ska idrottare orientera sig i det stora utbudet av psykologiska metoder och vem är mest lämplig att arbeta med dessa frågor i ett idrottsligt sammanhang? Syfte med dagen är att skapa diskussion och reflektion kring olika inriktningar och former av psykologiskt stöd. Vad är tävlingsidrottens behov av idrottspsykologiskt stöd och vilka former finns att tillgå? Hur ska idrottare orientera sig i det stora utbudet av psykologiska metoder och vem är mest lämplig att arbeta med dessa frågor i ett idrottsligt sammanhang?

Nu är vi på Imagine that AB äntligen klara med vår bok om mental träning och mer specifikt visualisering, titeln är Träna tanken – mentala föreställningar i idrotten. Boken kommer att finnas i handeln vecka 16, 2012.

Ha en fantastisk vecka!
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , 2 kommentarer

Är det förenligt med bra ledarskap att utöva bestraffning på barn för att nå framgång?

Hej läsare,

Utan er hade vi inte haft denna blogg. För några veckor sedan fick vi ett intressant mail från en idrottsförälder. Vi svarade och tänkte sedan när vi såg konversationen att detta kunde vara något som skulle kunna vara intressant att publicera på bloggen. Vi kollade givetvis med personen som mailade oss om det var ok och namnen i de ursprungliga mailen är borttagna eller ersatta.

Så nedanför följer en mailkonversation (små ändringar har gjorts i svaren) som vi har haft vilken visar på att mer utbildning i idrottspsykologi behövs i idrotten.

Mycket nöje.

Mail nummer 1 från idrottsföräldern

Hej,

Jag har en fundering och hoppas du kan hjälpa mig.

Laget som min son spelar och tränar för har en del tävlingar, en är att den förlorande spelaren/barnet efter en tävling i att lägga straffar får äta två vitlöks klyftor i omklädningsrummet.(en övning som dom körde varje fredag). Denna övning togs bort då en släkting till ett barn fick reda på detta och sa till ledaren att det inte var ok. Då infördes en ny tävling, som går ut på att, – laget är enligt ledaren dåliga på att göra bra avslut på mål under matcherna. Vinsten är att förlorarna får bära in vinnarnas utrustning i förrådet. Frågan är om det är förenligt att man utövar någon form av bestraffning på barn som ett sätt att få/nå framgång? De yngsta spelarna blir 14. Hur ser du på detta? Är detta ok?

Mail 2. Svar från redaktionen.

Hej!

Tack för ditt mail,

Jag vet inte vilken idrott som detta gäller (ishockey?) men det du beskriver är ett skräckexempel som man ibland får höra. En annan variant kan vara en förälder som ger sitt barn pengar baserat på antal mål barnet gör. Till exempel 500 kr per mål.

Härligt att höra att vitlöksklyftorna är borta!

Om jag ska försöka mig på ett svar från ett psykologisk perspektiv är positiv förstärkning det bästa sättet att förändra ett beteende. Det vill säga genom att uppmuntra och berömma det idrottaren gör bra. Konstruktiv kritik kan sedan användas för att tala om för idrottaren vad det är som behövs förbättras. Ett exempel:

Joel du spelade bra idag. När du forecheckar hem skulle jag vilja att du arbetade med längre skridskoskär. Jobba på att ändra det så kommer det bli ännu bättre! Kör hårt, jag tror på dig.

Relativt svårt att formulera ett bra svar så här direkt över mail men hoppas du fick lite svar. Återkom mer än gärna om något är oklart.

Med vänlig hälsning,

 Mail 3. Svar från idrottsförälder

Hej,

Det är ishockey. Min egen son har varit lagkapten i flera sporter han varit med i, han är alltid med i skolråden och är en riktig kompis om man kan uttrycka det så.
Pris för bästa kompis både på hemmaplan i dom sporter han är med i och på sommarhockey läger. Men när han kom hem efter en träning en kväll och sa att ”Kalle” var en mes,- han satt nästan och grät som en tjej för att han inte orkade äta upp vitlöken. Då reagerade jag som förälder. Vem har gjort min son till en mobbare? Han är killen som vågar gå emellan bråk och se till att alla får vara med… Jag började prata med några föräldrar om detta och då visade det sig att det var mer grejer som inte stod rätt till. Tränaren hade sagt till spelarna att om dom inte tog i i 60 minuter inför kommande match till helgen så skulle dom minsann få träningsläger istället för spelledig helg. Dom förlorade matchen och tränaren slänger till spelarna en enkät som dom ska fylla i och gör dom inte det så ska hon träna skiten ur dom under kommande vecka.

En fråga till;

Hur ser du på att som tränare stå och skrika till spelarna under matcherna, var dom skall vara hur dom skall göra och speciellt när dom råkar åka fel basunera ut det.

Ett exempel; Laget spelar 4 mot 5 och det är en hf och en c +  två backar inne på isen… varpå tränaren börjar att skrika att vänsterforwarden åker/står fel..(Vänsterforward fel) efter 5 upprepade skrik så åker ju alla spelarna fel och efter ytterligare ett par skrik så blir det ju mål. Det tragiska i detta var att det inte fanns ngn ”vänsterforward” spelaren som var ute spelar alltid center! Tränartrojkan står för övrigt allihop med armarna i kors 4 st bakom spelarna och som sagt huvud och hjälptränarna skriker till spelarna konstant i 60 min. Jag har pratat med ytterligare en Pedagog om detta och jag har skickat samma info till @waljema.se för att få så mycket på fötterna som möjligt för att sedan ha ett föräldramöte om detta. Du kanske kan ge mig ytterligare tips på hur jag ska gå vidare? Ja du får jättegärna använda detta…

Med vänlig hälsning

Mail 4. Svar från redaktionen.

Hej igen,

Ok, jag förstår dina funderingar och tycker det är kanon att du tar tag i detta och samlar in information från olika håll.

Gällande det du undrar så handlar det om kommunikation mellan coachen och spelarna. Det finns väldigt mycket information kring detta och är en ständig utmaning att hantera på ett bra sätt. Om man tar en tränare i ishockey som exempel så är det väldigt många spelare som tränaren har att träna och kommunicera med och ibland går det självklart fel. Men det du beskriver låter mer som att det är något övergripande och ingen enskild händelse.

Jag rekommenderar varmt boken ”Praktisk idrottspsykologi” skriven av Peter Hassmén, Göran Kenttä och Henrik Gustavsson. Den beskriver idrottspsykologi generellt och de erbjuder mycket praktiskt användbart. Men om jag ska ge några svar och tips så kommer det här:

Sändare och mottagare
Med det menas att vara uppmärksam på att coachen är en auktoritet och att all kommunikation har en mottagare. Det är till exempel därför viktigt att vara tydlig och respektera mottagaren. Det är fördelaktigt att ge feedback på individuell nivå då det träffar mer rätt då. Med denna information kan man ifrågasätta om coachens ”skrik” från båset under 60 minuter är tydligt och att mottagarna verkligen förstår vad det är som de ska förändra.

Ett exempel:
Kalle är inne på isen och ligger för långt bort i sin markering. Om coachen då ropar”ligg närmare i er markering” kanske inte ens Kalle hör det utan det är Johan som hör det budskapet för det han som är närmast båset. Detta gör att feedbacken blir direkt felaktig då Johan uppfattar att det är han som har gjort fel. Istället skulle coachen kunnat vänta till dess att Kalle kom in till båset för byte. Klivit ner framför Kalle, lagt en hand på hans axel och då talat om för Kalle:

1)      Bra kämpat och fina passningar Kalle

2)      I försvarsspelet skulle jag vilja att du låg närmare och gjort såhär(gärna rita på tavlan)

3)      Väldigt bra passning till Niklas förra byten, förresten. Jobba på denna förändring så blir det kanon!

Detta är ett exempel på hur man kan arbeta som coach. Detta gör också att tränaren får möjlighet att mer noggrant välja ut de situationer/beteenden som är viktigast att ge feedback på. Det kanske inte ges lika mycket feedback på detta sätt som när tränaren står och skriker under hela matchen men feedbacken som ges blir mer effektiv.

Jag har erfarenhet av att jobba med att lära ut till coacher hur de kan leverera feedback på bästa sätt. Att stå i båset kan som i exempel du gav skapa förvirring och då påverka spelarna negativt. Varför detta påverkar spelarna negativt är förmodligen för att de blir osäkra på vad de ska göra på isen. De blir rädda för att misslyckas och vågar då heller inte agera så att de lyckas.

Negativ kritik
Självklart gör spelare ibland fel ute på isen och som tränare kanske du ibland inte kan hålla dig och blir förbannad på spelaren och skriker något olämpligt. Detta händer alla. Det viktiga här är att du som tränare tar ett snack med spelaren efter matchen, och ser till att spelaren har förstått vad som bör förbättras och hur spelaren kan göra detta. Ett generellt tips är att försöka vänta med feedback till då du känner att du har lugnat ner dig och kan vara konstruktiv.

Det bästa sättet att ge kritik på är genom konstruktiv kritik. För om spelaren ska kunna förändra något så måste du tala om för spelaren VAD det är som ska förbättras. Och spelaren måste förstå. Sen kan du alltid lyfta fram något som spelaren har gjort bra. För att ge lite positiv feedback och uppmuntran för att höja motivationen. Att sänka någon är väldigt enkelt men att få en individ att växa och utvecklas är en stor utmaning.

Det kan vara svårt att veta vad en coach tänker och känner när coachen står med armarna i kors och ser allvarlig ut. Vi människor gör gärna de enklaste tolkningarna, till exempel: om man står med armarna i kors är man arg eller negativ. Så KAN vara fallet, men det behöver inte vara så och coachen kanske inte är är medveten om att andra kan tolka det på det sättet. Du kan alltid fråga!

Det finns en hel del kring detta ämne men hoppas att du har fått ut någonting av det jag har skrivit. Du får gärna återkomma med flera frågor. En rekommendation är också att hyra in en idrottspsykologisk rådgivare som kan tala om ämnet och hur laget kan arbeta med det.

———————————

Kom gärna med tankar och frågor
Ok detta var det som redaktionen hade att erbjuda för denna gång. Ämnena som har tagits upp i denna text är något som kan diskuteras mycket mer och ses på olika sätt. Så kom gärna med egna tankar, reflektioner och frågor så att vi kan fortsätta diskussionen.

Ha nu en riktigt trevlig fortsättning på helgen!

Mvh
Mikael och Fredrik (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , 1 kommentar

Använd dig av triggers för att nå dina optimala tillstånd

En trigger är en rörelse, föreställning eller ord som kopplas ihop med känslor, tankar och beteende. Ett exempel på en trigger kan vara att du trycker tummen och pekfingret mot varandra. Triggers är ett bra sätt att använda sig av för att nå det tillstånd man vill befinna sig i. Ett exempel kan du vara en idrottare som innan tävling använder en trigger för att hitta ett avspänt och fokuserat tillstånd. När hon trycker ihop tummen och pekfingret samtidigt som hon tar ett djupt andetag så når hon ett skönt avspänt tillstånd samtidigt som fokus på tävlingen ökar.

Triggers är vanligt i idrotten. Inom idrotten kan man se idrottare som till exempel ser sprinters, höjdhoppare och längdhoppare slå händerna på låren, ropa något etc. innan de går ner i blocken eller påbörjar ansatsen.

Ju fler gånger du använder triggern i kombination med det önskade tillståndet desto starkare associeras tillståndet med triggern. Vi brukar kalla detta för att ladda triggern. Det vill säga, ju oftare idrottaren använder triggern då hon är avspänd och har fokus på det hon ska göra i tävlingen desto starkare associeras detta tillstånd med triggern. Det betyder också att hon snabbare når detta tillstånd när hon senare använder triggern.

Det finns olika sätt att ladda triggern på. Bland annat är det bra att använda sig av triggern när du befinner dig i det tillståndet, t.ex. en bandyspelare under match eller en spjutkastare efter ett riktigt bra kast. Du kan även använda dig av mentala föreställningar (visualisering), musik och self-talk (självprat) för att ladda på triggern med de upplevelser, tankar och känslor du vill ladda triggern med.

Vi rekommenderar du att laddar triggern ordentligt innan du använder den i ett skarpt läge. Ett första steg kan då vara att du som idrottare laddar på den utanför träning/tävling genom till exempel mentala föreställningar för att sedan använda den under träning. Sedan om det känns bra kan du använda triggern i mer skarpa lägen, till exempel innan matchen, loppet, då du upplever negativa tankar eller kanske när du har tappat fokus. Fortsätt regelbundet ladda triggern i både träning och tävling.

Det är också viktigt att ha med sig att det ibland kan vara svårt att nå det tillstånd man vill. I många fall kanske man inte upplever det önskade tillståndet och det är viktigt att arbeta med att vara ok med det. Jakten på det perfekta tillståndet kan ibland göra att man upplever mer obehag än vad man annars skulle kunna göra, det kan öka frustration och till och med minska chansen att man når det tillstånd man vill. Det kan det vara positivt att göra saker för att öka chansen att nå det tillstånd man vill men det är viktigt att man är ok med att man inte når det också.

Vilken tillstånd skulle du vilja nå oftare? Vilken är din trigger eller skulle kunna vara din trigger?

Triggers kan användas i mängder av sammanhang, till exempel under träning/tävling, på kontoret, under ett möte eller när du är hemma.

Finn din trigger och ditt sätt att nå dina optimala tillstånd.


Ge gärna exempel i kommentarsfältet på den trigger du använder!

Trevlig helg!
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , 7 kommentarer