Etikett: Träna tanken

Återhämtning är en viktig del av din träning

När folk pratar om viktiga komponenter av idrottande så nämner de ofta själva idrotten (till exempel teknik och strategi), det fysiska och det mentala. Vi vill lägga till en fjärde komponent, nämligen återhämtning. Det är under återhämtningen kroppen byggs upp och blir starkare. Det är rentav nödvändigt med bra fysisk och mental återhämtning för att utvecklas och prestera så bra som möjligt.

Det är bra att se det som en viktig komponent av träningen istället för något utanför träningen, något som förhindrar oss från att träna och utvecklas. En idrottare som värderar återhämtning högt och satsar på kvalitativ återhämtning kommer troligtvis uppleva flera positiva effekter, såsom:

  • Återhämta sig snabbare och bättre fysiskt
  • Ökad motivation och fokus när hen genomför sina fysiska träningspass
  • Bättre på att hantera misslyckanden och fortsätta kämpa vidare
  • Bättre på att vara medveten och kritiskt granska den ”game plan” som finns

Om man hjälper och uppmuntrar idrottare att se återhämtning som en del av träningen ökar nog chansen att idrottarna ser återhämtning som något viktigt snarare än något nödvändigt ont.

Hur kan man göra återhämtningen så bra och givande som möjligt då? Kommentera gärna och dela med dig av dina idéer och tankar!

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologisk rådgivare)

idrott och idrottspsykologi
Källa: www.fotoakuten.se

av Etiketter: , , , , , , , 4 kommentarer

Svårt att hantera tankar och känslor inom idrotten

Hur många inom idrotten tror du behöver bli bättre på att hantera sina tankar och känslor? Kanske 20, 50 eller 70 %?

Vi tror att alla behöver bli bättre.

Hur många idrottare behöver bli bättre på det mentala då? 5, 40 eller 80 %?

Vi tror att alla gynnas av att bli bättre.

Hur bra är idrottare idag på det mentala? Många behöver nog bli bättre på det men vi tror också att många är bättre på det än de själva kanske tror. Det är svårt att hantera sina tankar och känslor, det är viktigt att förstå. Vi (Mikael och Fredrik) behöver också bli bättre på det mentala och på att hantera oss själva. Vi lär oss dagligen, både från sådant vi gör bra och sådant vi misslyckas med.

Det mentala är inget bestämt och fast, det är inte så att man antingen är bra eller dålig. Vissa delar gällande det mentala hanterar man sämre och andra bättre. Det är inte så att man alltid kommer ha det tufft bara för att man har det nu. Om du har som mål att klara 80 kg i en frivändning så är det tydligt när du når målet. Men att bli bättre på det mentala, när är man det? Hur vet man om man blir det? Det kan kännas svårare och mer komplicerat att ha koll på det, men det går. Vi kommer skriva mer om detta i ett framtida blogginlägg.

Antalet artiklar i dagstidningar där idrottare berättar hur de har utvecklat sin mentala förmåga ökar i antal. Exempel på delar idrottar uppger att de har utvecklat är:
– Tålamod
– Hantera misstag
– Hantera nervositet
– Fokusera på rätt saker

De flesta av dessa idrottare vi läser om är äldre idrottare. De har genom erfarenhet och livet lärt sig hantera sig själva bättre. Frågan blir då om man måste vänta till man har blivit en erfaren idrottare för att kunna hantera det mentala på ett bra sätt.

Nej, det är någonting du som idrottare kan träna på redan i tidig ålder. En konkret övning är att du efter varje träningspass och tävling reflekterar över din prestation. Vad gjorde du bra? Vad gjorde du mindre bra? Det hjälper dig att lära känna dig själv samt förstå vad du behöver utveckla och hur.

Hantera tankar och känslor
Foto av Fredrik Weibull

En hel del beteenden genomför vi för att undvika någonting obehagligt. Till exempel att vi väljer att stanna hemma istället för att gå ut om det ösregnar. I vissa fall kan det vara bra att undvika obehagliga saker. Men vad händer om du slutar spela på ett visst sätt för att undvika att misslyckas? Eller om du väljer den enkla vägen för att den andra innehåller mer känslor av motstånd? Till exempel att du inom simning väljer att bara köra distans fast du vet att du borde träna vändningar. Rutiner innan tävlingar är generellt sätt bra, men vissa idrottare skapar väldigt många rutiner som faktiskt tar mer energi än vad de ger. Här gäller det att vara kritisk mot de rutiner man själv inför så att de faktiskt hjälper en och främjar prestationen.

Vi tror att du som idrottare, tränare eller aktiv i en förening arbetar mer med det mentala än ni kanske tänker på. Problematisera inte området mer än vad som behövs och ta hjälp av oss experter så skapar vi tillsammans ett fint klimat inom Idrottssverige!

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologisk rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , Lämna en kommentar

Ångestproblematik och psykisk ohälsa hos professionella fotbollsspelare

I en stor internationell undersökning som spelarorganisationen Fifpro har genomfört visade det sig att 38% aktiva och 35% före detta fotbollsspelare lider av ångest eller depression. Det är stora siffror! Ordet alarmerande lägger sig tyvärr ganska passande i munnen. Sen ska vi också notera att det är en studie och för att stärka detta behövs fler liknande studier.

Men varför är det så här? I en artikel i Dagens Nyheter, ”Större risk för fotbollsspelare att bli deprimerade” intervjuades Dr Göran Kenttä. En av flera bra analyser i artikeln var att det är en oerhörd press på spelarna. Göran nämner bland annat att anställningstryggheten är dålig; blir du skadad eller sjuk kan du säljas imorgon.

Magnus Erlingmark, spelarföreningens generalsekreterare, säger i en artikel på svt.se, ”Många fotbollsspelare lider av psykisk ohälsa” att han är förvånad över resultatet och att han trodde att fotbollsspelare var bättre på att ta hand om sin psykiska hälsa.

Det är otroligt bra att den här studien får uppmärksamhet och att problemet uppmärksammas. Visst har elitidrottare generellt väldigt stor press på sig och idag är hastigheten hos media väldigt snabbt. Hur många händelser har det inte varit genom åren då spelare har fått skit för att de varit ute på krogen eller hängt i ”fel” sammanhang eller med ”fel” människor, allt efter allmänheten har tagit bilder på dem och publicerat i sociala medier.

Det blir fler och fler tävlingar inom olika idrotter och samtidigt ska mer pengar dras in. Vilka är det då som får bristande återhämtning? Jo precis, idrottarna.

fotboll och idrottspsykologi

Göran Kenttä har forskat och skrivit mycket kring betydelsen av att ha en plan för sin återhämtning. Det är otroligt viktigt och kan förbättras avsevärt inom idrotten. Det är inte enbart upp till idrottarna. Om ovanstående siffror (38% och 35%) ska ner är det framförallt strukturerna som måste förändras.  Svårt, men nödvändigt.

Ett annat resultat i studien visar att många av fotbollsspelarna tyvärr dricker skadligt mycket alkohol efter avslutad karriär. Oftast då för att dämpa ångesten eller hantera stressen.  Vi behöver tidigt hjälpa idrottare att hantera sina tankar, känslor, stress och press på ett funktionellt sätt. Till exempel genom återhämtning utan alkohol eller droger.Vad kan du som aktiv, tränare eller förälder göra idag för att förhindra för att just ditt barn, din idrottare eller någon i din närhet i framtiden kommer lida av psykisk ohälsa?

Här är några tankar:

  • Se till att de får återhämtning. Svårt att säga exakt hur det ska se ut. Det skiljer sig åt från individ till individ. (läs mer om återhämtning i tidigare blogginlägg, ”Våga vila” eller lyssna på vår podcast, ”Återhämtning”)
  • Lyssna på de aktiva och deras berättelser om hur de mår, arbeta med att alltid ha tid att lyssna. Notera här att du inte alltid behöver ha en direkt lösning på problemet. Ibland kan det bara vara skönt att ha någon som bara lyssnar.
  • Prata om begreppen ångest, depression, nedstämdhet och psykisk ohälsa. Att det förekommer bland idrottare och vad det är. Du som tränare eller förälder kanske kan dra något vardagsexempel när du hade ångest eller kände dig nere. Så att idrottarna förstår att det är ok att känna dessa känslor.
  • Utbilda ledarna i dessa frågor.
  • Ha en idrottspsykologisk rådgivare knyten till föreningen som kan bistå med kompetens och finnas som extra resurs för eventuella frågeställningar.

Lycka till och om du har tagit dig igenom det här inlägget är det en väldigt bra början!
/Fredrik och Mikael

av Etiketter: , , , , , , , , , , , 1 kommentar

Varför fokuserar vi oftast på det vi gör fel?

Många av idrottarna vi träffar som idrottspsykologiska rådgivare fokuserar mer på det negativa än på det positiva. ”Bra” säger vissa tränare då man ska vara kritisk till det man gör och hela tiden vilja utvecklas.

En förutsättning för att orka träna och tävla är att man tycker det allt som oftast är roligt och att man själv tycker man är duktig. Det är svårt att göra om man hela tiden fokuserar på det dåliga. Varför gör vi det då?

Vissa förespråkar vår genetiska historia och att det är inlärt sedan vi bodde i små byar och var ute och jagade. De menar på att hjärnan är inställd på att förutse och varna oss för potentiella hot. Det vill säga det som kan gå dåligt.

Idag har vi förmånen att leva ett liv i Sverige där vi inte behöver jaga på dagarna för att få mat. Det går att köpa i butiken. Vårt boende är generellt sett tryggt. Vi använder helt enkelt hjärnan på ett lite annorlunda sätt idag. Det är bra men det för med sig utmaningar.

Oavsett förklaringen till varför vi fokuserar på det negativa är vi övertygade om att många idrottare kan bli bättre att förstärka de bra prestationerna. De negativa prestationerna kommer vi kanske alltid ha lätt att komma ihåg, men allt det positiva vi gör, alla bra prestationer och alla utmaningar idrottare klarar av nästan dagligen. Där är det bra om du som idrottare skapar en metod att arbeta med för att fokusera på det du gör bra.

En praktisk övning är att efter träningar och tävlingar skriva ner tre prestationer du som idrottare gjorde bra. Allt för att hjälpa dig att lära in ett nytt beteende och att se det som du gör bra.

Notera att:
Du kan inte ta bort dina negativa tankar. De kommer ibland snabbt och de kan komma när som helst. Däremot kan vi välja hur vi förhåller oss till dem och hur vi hanterar dessa tankar samt vart vi riktar vårt fokus. 

Du och dina träningskamrater kan hjälpas åt med detta genom att prata om vad ni har gjort bra på träningen. Ni kanske ser saker hos varandra som ni själva inte tänkt på och kan påminna varandra. Ni kan antingen göra det lite kort efter varje träning/tävling eller ta ett lite längre snack en gång i veckan. Det är bättre att skapa kontinuitet än att göra det intensivt under en period för att sedan sluta.

Du kan även spela in till dig själv vad du tyckte att du gjorde bra. En auditiv dagbok.

Det är ingen annan som kommer agera eller tänka åt dig så för att skapa en förändring krävs det energi och kraft av dig.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Sommar, golf och idrottspsykologi
Foto av Fredrik Weibull

av Etiketter: , , , , , , , Lämna en kommentar

Att prestera som bäst när det känns som sämst

Dagsformen varierar, ibland har man bra dagar och ibland sämre. Är det bara att hoppas på att man kommer ha en bra dag då man ska tävla? Eller finns det några magiska knep man kan använda sig av för att skapa bra dagar?

Självklart går det att påverka förutsättningarna för hur det kommer kännas under dagen för tävling (till exempel genom bra sömn och bra träning) men hur bra du än är på att skapa rätt förutsättningar så kommer det ibland hända saker du inte kan kontrollera som kommer påverka prestationen. Vissa dagar kommer vare sig man vill eller inte vara bättre eller andra sämre.

Något som är väldigt viktigt för elitidrottare är att ha en hög lägsta nivå. En hög lägsta nivå handlar till viss del om hur väl man kan hantera dagar då det känns sämre. Om man verkligen vill lyckas gäller det att ha förmågan att prestera väl även när det känns motigt, man har ångest och när man helst av allt skulle vilja vara någon annanstans. Självklart är det mer utmanande, men det går. Ett bra begrepp att använda är acceptans. Att acceptera att förutsättningarna inte är optimala och göra det bästa av situationen.

fotboll soccer fotball

Urban sov endast två timmar natten innan hans badmintonmatch, detta för att hans tre månaders bebis är sjuk. Han är medveten om att han troligtvis kommer ha svårare att fokusera och att det nog kommer kännas tyngre. Innan matchen funderar han på vad han behöver fokusera på. Han vet att han kanske kommer göra fler misstag än vanligt och det får vara ok. Under matchen accepterar han misstagen och de negativa tankarna och känslorna och fokuserar istället på det han kan kontrollera i nuet. Det slutar med att han spelar en av sina bästa matcher för året.

Likt exemplet med Urban gäller det ibland att acceptera de jobbiga tankarna, de får vara där. Istället kan man fokusera på det man ska göra, till exempel aktivt fotarbete.

Ibland känns inte kroppen som den ska, man känner sig ”off”. Självklart hade det känts bättre om kroppen hade känts fräsch, spänstig och harmonisk men trots att känslan i kroppen inte känns bra så kan du ändå prestera. Ibland kanske till och med bättre. Det kan få dig att anstränga dig ännu mer på att fokusera på rätt saker och kämpa ännu hårdare.

En sak du kan göra är att ta tillvara på de tillfällen då det känns mindre bra, för vi lovar, det kommer komma tillfällen då det känns mindre bra. Istället för att bara transportera dig igenom de träningspassen så ansträng dig för att göra det bästa av situationen och hitta sätt att prestera ändå. Det är genom att vara kvar i det jobbiga under tävlingar och hantera situationerna som du kan bli bättre på att hantera framtida situationer. Det gör du inte genom att hoppa över tävlingen eller ”fly” från det jobbiga under tävlingen.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , , Lämna en kommentar

Krav och förväntningar inom idrotten

– De tuffaste kraven är dom jag stället på mig själv.

– Den största pressen jag upplever är den jag själv har skapat

Men omgivningen då? Hur mycket påverkar den?

– Det är klart att den påverkar, men som sagt det är mina egna krav och förväntningar som styr.

Är det så? Har idrottare förmågan att själva ställa krav och förväntningar helt oberoende av omgivningen?

Tveksamt.

I boken Connected menar författarna att vi människor är en produkt av vår omgivning. Att vi beter oss olika beroende på vilket sammanhang vi befinner oss i. Majoriteten av psykologer verkar vara överens om att det är en kombination av arv och miljö som formar oss.

Vi känner till de idrottsföreningar där kulturen ”sitter i väggarna”? Vilken kultur sitter där? Inte är det tavlor av Ernst Billgren utan det är beteenden som har formats under längre tid. Beteenden som förklarar hur man ska vara inom just den klubben. ”Här ger vi inte upp.”, ”Vi tränar ordentligt och är schyssta mot varandra.”

Vi formas hela tiden och vi försöker bli omtyckta av omgivningen. Vi vill ofta inte göra något annorlunda och sticka ut för mycket. Därför är vi tveklöst beroende av våra medmänniskor.

Ingen idrottare sätter krav och förväntningar helt själv oberoende av någon annan. Det är en konstruktion av omgivningen och dess förväntningar. Idrottare omvandlar dessa och formar egna krav och förväntningar.

Det är inget vi kan ignorera. Det gäller att medvetengöra och acceptera det. Därför är det viktigt att bestämma vilken miljö man vill befinna sig i. ”Är det en miljö som får mig att bli den bästa versionen av mig själv?”

Klättervägg idrottspsykologi
www.fotoakuten.se

Social ångest är en problematik som växer i Sverige. Kortfattat har människor med social ångest svårt att minska fokus på sig själva. De ägnar mycket tid åt att tänka på hur andra ska uppfatta en som person.

Hur agerar idrottare här?

Vi tror många grubblar över hur andra kommer uppfatta dem i vissa situationer. Vissa kan även vara rädda för att vinna tävlingar för att de är obekväma och rädda för det faktum att folk kommer se dem som en vinnare.

Vissa idrottare är medvetna om vad det kommer innebära att bli en elitidrottare, andra inte. Hur mycket tid det kommer krävas och vilken uppmärksamhet kommer det innebära? Om du som idrottare vill kunna leva gott kommer du få göra en hel del annat än själva idrottsutövandet. Pressträffar, sponsorträffar och reklam ska genomföras. Det är kanske inte alltid så upplyftande.

Omgivningen påverkar oss, vare sig vi vill eller inte. Det är bra att vara medveten om. Vi är inte enskilda individer som växer och formas oberoende av andra. Vi är flockdjur som behöver varandra. Vi behöver speglas, stöttas och få krav för att utvecklas.

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

Om du är intresserad av att läsa mer om krav och förväntningar inom idrotten rekommenderar vi denna text: ”Krav, förväntningar och mål”

av Etiketter: , , , , , , Lämna en kommentar

Framgångar och misslyckanden

Vad har du gjort bra och mindre bra under ditt år som idrottare?

Det passar bra att reflektera över vad du har gjort bra och mindre bra under året som passerat nu när 2015 står och väntar runt hörnet. Har du nått de mål du satt upp? Fundera på helheten gällande både träningar och tävlingar. Fokusera på de prestationer som du kan påverka. Till exempel hur förhållandet mellan vila och träning har sett ut. Har du fått in tillräckligt många vilodagar? Har ditt återhämtningsarbete fungerat bra?

Hur gick det med ditt målsättningsarbete?
– Satte du mål i början av året?
– Har du arbetat med process-, prestations- och resultatmål?
– Har du satt både långsiktiga, kortsiktiga, träningsmål och tävlingsmål?
– Har du haft en plan för hur du ska nå målen och har du utvärderat dem regelbundet?

Hur gick det med din mentala träning? Har du upplevt någon utveckling? Hur mycket har du arbetat med det mentala? Vad har du gjort bra och mindre bra? Vad i ditt arbetssätt kan du ta med dig till nästa år? Vad behöver du förändra/utveckla?

Reflektera över vad du har lärt dig under året. Några nya insikter? Kanske du har lärt vilka fokusord som fungerar bra när du är på handbollsplanen, tagit fram en riktigt bra spelplan på tennisbanan, eller att sömnen verkligen har betydelse för din prestation.

Vilka var dina bästa prestationer? Det behöver inte innebära att du vann eller placerade dig bra, utan då du presterade som bäst. Som vi skrev tidigare är det viktigt att fokusera på det du kan kontrollera. Att vinna en tävling kan du inte kontrollera, för det kommer vara fler som vill vinna och för att du ska stå som vinnare krävs det att de andra förlorar och du kan inte kontrollera hur de andra agerar. Däremot kan du kontrollera ditt fotarbete, din ansträngning och andra specifika detaljer som är mer oberoende av motståndare. Det kan även gälla prestationer på träning. Använd dig av mentala föreställningar och återupplev prestationerna. Om du har prestationerna inspelade så ta gärna hjälp av det materialet för att minnas bättre. Hur kändes det? Vilket tillstånd befann du dig i? Ser du något mönster mellan dem? Förberedde du dig på något speciellt sätt inför dem? Diskutera gärna med till exempel tränare, lagkamrater, föräldrar. Skriv ned prestationerna med nyckelord på telefonen eller på något speciellt ställe i träningsdagboken och ta fram dem när det känns tungt nästa år. Här kan du även skriva ned de ögonblick då du mådde allra bäst och ögonblick och händelser som inspirerade dig under året.

Julklappar träna tanken

Vilka var dina mindre bra prestationer? Om vi ska vara ärliga så var nog inte alla prestationer jättebra, några var mindre bra. Vad lärde du dig av dessa? Kan du se några mönster? Ta fram några konkreta idéer på hur du kan lära dig av dina misstag. Analysera det du kan förbättra och acceptera det som har gått fel. Du kan inte ändra på det nu och du har möjlighet att lära dig av dem. Tillåt dig att nu fokusera på dem och verkligen gå in i dem för att sedan gå vidare och fokusera på hur du kan genomföra nästa träningspass så bra som möjligt, eller kanske på hur du kan vila och återhämta dig på bästa sätt de närmsta dagarna.

Glöm inte återhämtningen!

Vila och återhämtning är viktigt och dess betydelse går inte att betona tillräckligt. Det är viktigt av många olika anledningar. En av dessa är att undvika skador, inte bara just nu men även för att du ska kunna ha en lång och givande idrottskarriär, så att du inte behöver sluta med idrotten om 5-10 år på grund utav att din kropp säger, skriker ifrån. Det är också viktigt att du ska utvecklas så bra som möjligt. Genom träning och tävling bryter du ned kroppen och genom vila och återhämtning bygger du upp den.

Det är heller inte bara fysiologiskt viktigt, det är minst lika viktigt för det mentala. Om du är nedtränad blir det svårare att bibehålla koncentrationen på rätt saker, ditt humör kommer bli sämre, det blir svårare att bibehålla motivationen och kämpa när det verkligen behövs. Idrotten kommer inte bli lika roligt. Genom att ge dig själv rätt vila kommer du må bättre och träna och tävla mycket bättre.

Variera din återhämtning. Ligg inte bara i soffan när du vilar utan hitta på saker, umgås med dem du tycker om och testa nya aktiviteter. Prova att laga nya maträtter tillsammans med din partner, ta ett varmt bad med levande ljus och skön musik. När var du senast på ett museum eller teater? Se till att ha några helt lediga dagar under julen. Några dagar då du inte ens tänker på prestationer, släpper allt som har med träning, tävling, jobb och skola att göra (ok, det är klart du kan spela lite bordshockey eller sällskapsspel med familjen). Då du är med nära och kära och bara är i nuet. Var med personer som du mår bra av, som respekterar dig och ger dig kärlek.

Nästa år bjuder på nya möjligheter, ett nytt rent papper som du kan fylla med den text och de bilder du vill. Det gäller varje dag också, varje minut som går så har du möjlighet att ta tag i saker, göra förändringar och påverka ditt liv i den riktning du vill. Det är inte alltid lätt, utan tvärtom, oftast svårt. Men vad härligt det är när man lyckas, när man märker en förändring, en utveckling.

God Jul och Gott nytt år önskar redaktionen
Mikael och Fredrik (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , Lämna en kommentar

Individanpassad mental träning del 2

Hur vill du känna och agera när du presterar? Vill du känna dig lugn? Fokuserad? Avslappnad? Harmonisk? Taggad? Alla har vi unika förhållningssätt till vår prestation, vissa idrottare gillar att prata mycket inför tävlingar och andra sitter hellre tysta och ”går in i sig själva”.

I vårt förra inlägg ”Individanpassad mental träning” utgick vi från artikeln Seeing the Difference: Developing Effective Imagery Scripts for Athletes och beskrev hur du kan individanpassa din mentala träning. Vi presenterade begreppet föreställningsskript som ett slags manus för din mentala föreställningsövning.

Viktiga delar att tänka på när man skriver ett skript:

  • Vem ska använda det?
  • Var och när det ska användas?
  • Varför det användas?
  • Vad ska skriptet innehålla?

I vårt förra inlägg skrev vi om punkt ett och två, i detta inlägg utgår vi fortfarande ifrån ovanstående artikel och fokuserar på punkt tre och fyra.

  1. Varför ska det användas?

Varför vill du arbeta med mentala föreställningar i just det här specifika fallet? Det är en viktig fråga men svaret är inte alltid självklart. Därför är det värdefullt att diskutera syftet med andra i din idrott. Här följer förslag på frågeställningar ni kan diskutera:

– Vad hoppas du få ut av arbetet med det här föreställningsskriptet? Vilka effekter vill du uppnå med den mentala träningen?

– Är det den bästa metoden för att angripa den utmaning du har?

– Är det en omedelbar effekt du söker eller är det ett långsiktigt mål? Om du vill använda mentala föreställningar för att nå långsiktiga mål bör skriptet revideras på vägen.

Arbetet med mentala föreställningar kan vara krävande och därför är det viktigt att du är medveten kring frågeställningen ”varför?”. Du kan då använda föreställningarna på ett bättre sätt och få ut mer av dem. Du kan även använda kraften i syftet när det känns tungt eller då du hellre vill göra annat än att träna mentalt.

Tennisspelaren Albin använder mentala föreställningar för att våga hålla i bollen under en längre tid. Han vet hur viktigt det är för hans spel och det känns skönt att påminna sig om det när han ska gå in i den föreställningen och arbeta med den fast han egentligen bara skulle vilja lägga sig i sängen och se ett till avsnitt av Game of thrones.

  1. Vad ska scriptet innehålla?

Gällande “vad”, det vill säga innehållet i skriptet trycker författarna på vikten att anpassa innehållet efter syftet med skriptet (t.ex. öka självförtroende). För att göra innehållet meningsfullt för idrottaren är det också viktigt att anpassa längden och svårighetsgraden på skriptet efter idrottarens förmåga.

En mental föreställning kan innebära en sak för en idrottare och någonting helt annat för en annan idrottare. För Fatima (tennisspelare) kan till exempel taggad betyda att man är motiverad, full av energi och fokuserad på uppgiften medan det för Mila (handbollsspelare) kan innebära att man är spänd, alldeles för mycket uppe i varv och nästan aggressiv. Här kan du läsa om hur du kan göra dina mentala föreställningar mer meningsfulla: ”It works for you but it does not make sense to me: How to Use Exercise imagery in a meaningful way”.

För att göra de mentala föreställningarna så verkliga och levande som möjligt är det bra att inkludera flera sinnen. De två vanligaste sinnena är syn och muskelkänslor. Vissa idrottare föredrar dock att även inkludera andra sinnen. Vi brukar säga att man i de mentala föreställningar generellt ska fokusera på det man ska fokusera på i själva idrottandet.

Det hjälper att inkludera känslor, situationer och miljöer som är bekanta för idrottaren så att de lättare kan skapa levande och verkliga föreställningar.

Det är viktigt att inkludera emotionella responser (dvs. hur man reagerar på olika stimuli, t.ex. att man svettas och är andfådd) i skripten. Därför menar författarna att det är viktigt att individanpassa dessa och att idrottarna kan relatera till skriptet. Det finns flera olika sätt att individanpassa skripten på. Ett sätt är att låta idrottaren skriva grunden och att man sedan ger feedback på det, man kan även diskutera skriptet och skriva det tillsammans och om man är kunnig på området kan man intervjua idrottaren och samla in information för att sedan skriva skriptet själv. Om man skriver skriptet själv baserat på informationen man har samlat in är det viktigt att man sedan låter idrottaren gå igenom texten för att se om det känns bra och om vissa ord bör ändras.

Om man samlar in information från idrottaren tycker vi att det är bra att fokusera på hur idrottaren vill bete sig, känna och tänka innan, under och efter den specifika situationen de ska föreställa sig. Det är bra att ta reda på vilka ord idrottaren använder för att beskriva de olika beteendena, tankarna och känslorna som hen vill uppleva.

Pedro vill till exempel beskriva sina rörelser som graciösa och smidiga, Nahid vill beskriva sina som kraftfulla och explosiva Oscar och vill beskriva sina som lätta och snabba.

Utvärdering
Författarna i artikeln diskuterar vikten att utvärdera användningen av skriptet, hur det upplevs och vilka effekter träningen har. När idrottaren har börjat använda mentala föreställningar är det viktigt att erhålla feedback om hur det går och hur det känns för att hålla kolla och veta om något behöver förändras/utvecklas.

Idrottaren kommer bli bättre med tiden och då är det viktigt att utveckla skriptet, kanske lägga in fler detaljer och göra det längre. Det går att utvärdera arbetet på flera olika sätt, till exempel genom diskussioner, eller mer formellt genom skalor och frågeformulär. Författarna menar på att en kombination ofta är bra. Vi anser också att det är fördelaktigt att göra detta på ett så enkelt sätt som möjligt så att det verkligen blir av och så att idrottaren inte tappar intresset för det.

I artikeln finns det bra tips på hur du kan samla in information. Ett annat värdefullt instrument du kan använda dig när du samlar in information om idrottarens föreställningsupplevelser är IPES. Du kan läsa mer om det i boken Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , Lämna en kommentar

Individanpassad mental träning

De flesta idrottarna använder sig av mentala föreställningar (visualisering) på något sätt för att utvecklas och prestera bättre. Genom vårt arbete har vi dock märkt att många idrottare inte är fullt medvetna om hur de använder det och kan optimera effekterna av sitt användandet. När idrottares erfarenhet av mentala föreställningar är bristfällig är det bra att arbeta med föreställningsskript, färdigskrivna övningar som spelas in eller läses upp högt. Föreställningsskript används för att guida idrottaren genom övningen och hjälper hen att använda sig av mentala föreställningar på bästa möjliga sätt. Erfarna idrottare kan också med fördel använda sig av skripts. Det hjälper dem till exempel att göra den mentala träningen ännu bättre, fokusera på rätt detaljer och ha rätt längd på träningen.

Var i världen kan man forska kring mentala föreställningar? Birmingham research group in imagery and observation (BRIO group) är en av världens mest framstående grupper i att bedriva forskning inom just mentala föreställningar. Forskningsgruppen leds av prof. Jennifer Cumming. Fredrik var medlem i forskningsgruppen under några år och i det här blogginlägget vill vi ge lite tips från en artikel som gruppen har skrivit som handlar om hur man kan skriva föreställningsskript. Vi har valt ut några detaljer från artikeln så om ni vill lära er mer rekommenderar vi er att ladda ned den.

Artikeln är skriven för idrottspsykologiska rådgivare, tränare och idrottare. Den är bra strukturerad och innehåller mycket information som du kan använda dig av när du planerar, skapar och utvärderar föreställningsskripts. I artiklen används även ett case, en användbar checklista och ett exempel på ett föreställningsskript baserat på caset.

Williams, S.E., Cooley, S.J., Newell, E., Weibull, F., & Cumming, J. Seeing the Difference: Developing Effective Imagery Scripts for Athletes. Journal of Sport Psychology in Action, 4 (2) 109-121.

Författarna av artikeln nämner att likt annan färdighet är det fördelaktigt att systematiskt implementera föreställningsträning i samband med träningar och tävlingar. Mentala föreställningar används inte alltid korrekt eller effektivt och detta kan resultera i att det inte har någon direkt effekt och ibland till och med negativa effekter för idrottarna. För att förbättra användningen kan man guida dem genom att använda skript.

Blogginlägget handlar om mental träning och mer specifikt om visualisering inom idrotten och då passar det bra med en bild på en tennisbana

När man skriver ett skript är det viktigt att tänka på:

  1. Vem ska använda det?
  2. Var och när det ska användas?
  3. Varför det användas?
  4. Vad ska skriptet innehålla?

Genom att ta sig tid och samla in bra information från dessa punkter kommer man kunna skriva bättre föreställningsskripts. Det kommer troligtvis öka idrottarnas motivation och mottaglighet.

  1. Vem ska använda det?

Några saker som är bra att tänka på gällande vem som ska använda sig av skriptet är:

När man skriver skript för yngre idrottare är det bra att använda sig av metaforer. Det kan hjälpa idrottarna att uppleva vissa känslor och nå vissa mentala tillstånd. Såsom smidig som en katt eller som en mur i målet som stoppar allt. Självklart är det viktigt att idrottaren kan identifiera sig med metaforen och att den generar rätt känslor för idrottaren.

Författarna till artikeln rekommenderar kortare skripts på cirka 1-2 minuter som innehåller färre detaljer för idrottare som inte har så mycket erfarenhet av föreställningsanvändning. I takt med att idrottarna vänjer sig vid att använda skriptet och förbättrar sin föreställningsförmåga kan man förlänga skriptet och lägga in fler detaljer i det.

  1. Var och när ska den mentala träningen användas?

Följande sammanhang brukar användas inom forskningen för att dela in när idrottare använder sig mentala föreställningar:

  • Innan, under och efter träning
  • Innan, under och efter tävling
  • Utanför träning och tävling (t.ex. innan man går och lägger sig).

Som mycket annat i samband med idrott är det fördelaktigt att lära sig nya saker i samband med träning, då det händer så mycket på tävling och pressen är mycket större. Liknande gäller mentala föreställningar, men likt mycket när man pratar om mentala föreställningar är det viktigt att utgå från idrottaren, vad vill hen?

Som vi nämnde i början är det viktigt att tänka på följande fyra punkter när man skriver ett skrip: (1)Vem ska använda det? (2) Var och när det ska användas? (3) Varför det användas? (4) Vad ska skriptet innehålla?

Vi har gått igenom 1 och 2. Vi kommer att spara punkt 3 och 4 till ett senare blogginlägg.

Sammanfattning av den första delen.

Det är bra att använda sig av föreställningsskript i arbetet med mentala föreställningar. Det är relativt vanligt med generella övningar som ska fungera för en grupp människor. De övningarna blir ofta för generella och det kan bli fel för vissa individer. Om möjligt är det bra att individanpassa övningar så mycket som möjligt. Generella övningar kan också vara bra men det blir ofta mer utmanande att formulera dem bra och de kommer med stor sannolikhet inte fungera för vissa. Det är bra om man kan följa upp hur de upplevs och fungerar för individerna. Läs gärna en annan artikel av Fredrik och kollegor från Birmingham ”Walk this way: A Brief Imagery Intervention Increases Barrier Self-efficacy in Women”. I artikeln beskriver de hur de skapade föreställningsövningar för att höja det situationsspecifika självförtroendet (self-efficacy) kopplat till barriärer inom träning.

I ett kommande blogginlägg om artikeln kommer vi beskriva hur innehållet i skriptet kan anpassas för individen, ett ord som ”framgång” betyder ju till exempel olika saker för olika idrottare.

Om du ska börja träna på ett gym är det bra att få övningar beskrivna och demonstrerade och du kanske tar hjälp av en personlig tränare. Samma sak gäller mental träning. Det är bra att få hjälp så att man lär sig det på ett bra sätt. Genom att skriva ner övningarna och skapa skript blir det tydligt för dig vad du ska föreställa dig och det hjälper dig att ta dig igenom övningen med bra fokus. Varför inte börja skriva på en övning redan idag?

Boktips: Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten

Vi önskar dig en fin fortsättning på dagen!
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , , Lämna en kommentar

Tränar du för mycket eller för lite?

I livet som idrottspsykologisk rådgivare försöker vi läsa så mycket vi kan. Utöver facklitteratur och aktuella forskningsartiklar (om mental träning, självförtroende, self-compassion, motivation, transformativt ledarskap, återhämtning, etc) försöker vi hänga med vad som händer inom idrotten nationellt såväl som internationellt. När vi sökte runt på internet fann vi en artikel från 2011 ”För hård träning kan ge depression”. Perspektivet från artikeln är bredare än att enbart hård träning leder till depression. Det krävs oftast många faktorer för att en idrottare ska bli deprimerad. En viktig del som de behandlar är vikten av att idrottaren inte skapar sig en ensidig idrottsidentitet.

Det är ett spännande begrepp och område. Tidigare här på bloggen skrev vi ett inlägg med rubriken ”Är du bara en idrottare?”. Inlägget handlar om just begreppet ”ensidig idrottsidentitet”. Tränar du mycket har du en stark koppling till din idrott, det är naturligt, frågan är bara om kopplingen är för stark?

Generellt sett är det viktigt att bredda livet och göra annat än idrott. Samtidigt ska du vara medveten om att om du satsar mot en elitkarriär i idrott kommer du behöva avvara andra saker i livet, för det kommer ta en hel del tid.

I en nyligen publicerad artikel av Tapio Joulamo med rubriken ”Träna mer, bättre och tidigare” skriver han om att idrottare specifikt inom basket tränar för lite.

När blir det för mycket med idrottande och träning då? Frågan är komplex och svår att besvara men ack så viktig att diskutera. UR sänder för tillfället en programserie på det här temat under namnet ”Idrottens himmel och helvete”, vilket fördjupar frågan och stärker vikten av det lyfts upp. Perspektivet vi vill fokusera på är den mentala förmågan att orka prestera. Förutom att bli fysiskt trött kan en idrottare bli mentalt trött.

Exempel
Emra idrottar och går i skolan, han går som de flesta i skolan fem dagar i veckan och han är även aktiv i sin idrott fyra gånger i veckan, alltså mycket prestation. Med prestation menar vi att Emra bedöms utifrån sin prestation, både i skolan och i sin idrott. Han har svårt att slappna av och upplever nästan hela tiden någon typ av stress, antingen för att han måste prestera bra eller för att han presterar för dåligt. Det som är viktigt för Emra är att han hittar mental återhämtning. Det gäller att göra saker utanför idrotten som inte handlar om att prestera, till exempel gå på bio, teater, måla eller läsa en spännande bok. Att ha andra intressen utanför idrotten som inte är kopplade till prestation hjälper Emra att undvika mental utbrändhet och en ensidig idrottsidentitet. 

Det är viktigt att ledare, aktiva och andra som är involverade i idrott är medvetna om att det kan bli för mycket mentalt och är känsliga för varningssignaler.

Exempel på varningssignaler:
–       Idrottaren har svårt att fokusera på en sak i taget. Hen har svårt att ta in instruktioner och gör ”konstiga” fel.
–       Sömnsvårigheter
–       Äter dåligt
–       Går ner i vikt
–       Lättirriterad

Det är några saker som är bra att känna till. Av det vi har sett och läst kommer vi nog oftare och oftare att få träffa idrottare som tappat glädjen för idrotten och som är mentalt slut. Hur ser det ut för dig? Tränar du för mycket eller för lite?

Hmm, du kan nog alltid träna mer, det finns alltid saker att förbättra. MEN har du passerat gränsen för vad du orkar och blir utbränd kommer du tillslut inte orka träna mer. Ibland när vi arbetar med idrottare brukar vi räkna ut hur många träningstimmar de har framför sig de närmaste 10 åren. Det är olika men räknar man på 10 timmar i veckan slutar det totalt på cirka 5000. Om du då lyckas träna 2500 timmar på 2 år har du fortfarande tränat 2500 timmar mindre än om du hade fortsatt med din idrott i 10 år. Risken med att öka träningsdosen är att den mentala energin inte räcker till…

Det är viktigt att tänka långsiktigt som golfproffset Henrik Stenson tryckte på i en intervju efter Idrottsgalan.

Lycka till!
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Idrottspsykologi Idrott Träning Idrottsidentitet Återhämtning

av Etiketter: , , , , , , , , 1 kommentar