Bli bäst när det gäller

Om du vill bli bäst när det gäller finns det inga genvägar. Det går inte att enbart anstränga dig när något står på spel eller när du känner för det. Varje träning och tävling har betydelse och det är viktigt att göra träningspassen meningsfulla för dig.

  • Arbeta med att fokusera på rätt saker fast det bara är tio minuter kvar av träningen och du är helt slut.
  • Fortsätt arbeta med att bibehålla ett bra kroppsspråk och bra fotarbete fast det knappt finns någon möjlighet till vinst/bra placering längre.
  • Fortsätt arbeta med att slå igenom slagen ordentligt fast bollen bara flyger ut, du skäms och du inte vågar.
  • Fortsätt kämpa, genomför rutinerna lika noggrant och fokusera på det du ska fast du/ni vinner stort (till exempel din post-shot rutin i golf).

För att alltid kunna göra ditt bästa och anstränga dig oavsett läge är det oerhört viktigt med bra återhämtning, kost och socialt stöd samt att du arbetar med att få in andra (som inte har med ditt idrottande att göra) roliga och meningsfulla aktiviteter i din vardag (läs mer om det här: ”Är du bara en idrottare?”).

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

Foto på en fotbollsplan eftersom blogginlägget handlar om idrott
Foto av Fredrik Weibull

Måste träningen verkligen vara rolig?

Om man frågar idrottande ungdomar varför de idrottar så svarar de flesta att de idrottar för att det är roligt. Vissa vill nå eliten och andra nöjer sig med att hålla igång med sin idrott, det ena hindrar inte det andra. Har idrottarna roligt på sin träning mår de bättre, de blir mer motiverade och de kommer förmodligen idrotta längre. Chansen finns även att de även tar med sig dessa erfarenheter och applicerar det i skolan och på arbetet.

Som tränare gäller det hela tiden att ha glädjen i åtanke. Det är viktigt att inte glömma bort det när man kämpar med att ge idrottarna förutsättningar att utvecklas. Vissa saker är tråkiga men det går att öka glädjen i det mesta. Fundera alltid på hur du kan göra det.

Går det att göra en tråkig övning roligare? Eller finns det en rolig övning som är lika bra? Övningarna i sig måste inte vara roliga, glädjen kan ligga i kommunikationen och feedbacken. Individer tycker olika saker är roliga. Vissa tycker om att man skämtar med dem, andra tycker det är roligt att det finns möjlighet att ta ut sig fullständigt. Självklart kan det vara svårt att nå alla men det är viktigt att lyssna och vara uppmärksam.

Kan man ibland ta bort ett pass så att idrottarna kan få lite andrum och få en chans att längta efter att komma till träningen? Kan man hitta på andra roliga saker tillsammans i gruppen? Brukar du inkludera idrottarna i beslutsprocessen? Du kan fråga dem vad de vill fokusera på nästa vecka, eller nästa pass. Du kan ge dem alternativ på övningar att genomföra. Du kan låta dem bestämma några av övningarna inför ett kommande träningspass. Du kan fråga dem vad de tror skulle göra en övning roligare. Ibland kanske det är helt andra saker än du själv tror.

Fråga idrottarna i slutet av passet hur roligt de har haft det. Fråga vad som kunde ha gjort det roligare. Förklara alltid varför du använder övningarna. Om de till exempel är mindre roliga hjälper det idrottarna att veta att du har ett syfte med dem (och inte bara gör dem för att man brukar). Idrottarna blir mer motiverade, känner sig mer inkluderade, lär sig mer och har större chans att få ut mer av dem.

/Fredrik och Mikael

Texten handlar om vikten av att få in glädje i idrottandet. Därför har vi en bild på ett fotbollsmål för att visa hur en typisk idrottsmiljö kan se ut.
Foto av Fredrik Weibull

Återhämtning är en viktig del av din träning

När folk pratar om viktiga komponenter av idrottande så nämner de ofta själva idrotten (till exempel teknik och strategi), det fysiska och det mentala. Vi vill lägga till en fjärde komponent, nämligen återhämtning. Det är under återhämtningen kroppen byggs upp och blir starkare. Det är rentav nödvändigt med bra fysisk och mental återhämtning för att utvecklas och prestera så bra som möjligt.

Vi tror att det är bra att se det som en viktig komponent av träningen istället för något utanför träningen, något som förhindrar oss från att träna och utvecklas. En idrottare som värderar återhämtning högt och satsar på kvalitativ återhämtning kommer troligtvis uppleva flera positiva effekter, såsom:

  • Återhämta sig snabbare och bättre fysiskt
  • Ökad motivation och fokus när hen genomför sina fysiska träningspass
  • Bättre på att hantera misslyckanden och fortsätta kämpa vidare
  • Bättre på att vara medveten och kritiskt granska den ”game plan” som finns

Om man hjälper och uppmuntrar idrottare att se återhämtning som en del av träningen ökar nog chansen att idrottarna ser återhämtning som något viktigt snarare än något nödvändigt ont.

Hur kan man göra återhämtningen så bra och givande som möjligt då? Kommentera gärna och dela med dig av dina idéer och tankar!

/Fredrik och Mikael

idrott och idrottspsykologi
Källa: www.fotoakuten.se

Varför fokuserar vi oftast på det vi gör fel?

Många av idrottarna vi träffar som idrottspsykologiska rådgivare fokuserar mer på det negativa än på det positiva. ”Bra” säger vissa tränare då man ska vara kritisk till det man gör och hela tiden vilja utvecklas.

En förutsättning för att orka träna och tävla är att man tycker det allt som oftast är roligt och att man själv tycker man är duktig. Det är svårt att göra om man hela tiden fokuserar på det dåliga. Varför gör vi det då?

Vissa förespråkar vår genetiska historia och att det är inlärt sedan vi bodde i små byar och var ute och jagade. De menar på att hjärnan är inställd på att förutse och varna oss för potentiella hot. Det vill säga det som kan gå dåligt.

Idag har vi förmånen att leva ett liv i Sverige där vi inte behöver jaga på dagarna för att få mat. Det går att köpa i butiken. Vårt boende är generellt sett tryggt. Vi använder helt enkelt hjärnan på ett lite annorlunda sätt idag. Det är bra men det för med sig utmaningar.

Oavsett förklaringen till varför vi fokuserar på det negativa är vi övertygade om att många idrottare kan bli bättre att förstärka de bra prestationerna. De negativa prestationerna kommer vi kanske alltid ha lätt att komma ihåg, men allt det positiva vi gör, alla bra prestationer och alla utmaningar idrottare klarar av nästan dagligen. Där är det bra om du som idrottare skapar en metod att arbeta med för att fokusera på det du gör bra.

En praktisk övning är att efter träningar och tävlingar skriva ner tre prestationer du som idrottare gjorde bra. Allt för att hjälpa dig att lära in ett nytt beteende och att se det som du gör bra.

Notera att:
Du kan inte ta bort dina negativa tankar. De kommer ibland snabbt och de kan komma när som helst. Däremot kan vi välja hur vi förhåller oss till dem och hur vi hanterar dessa tankar samt vart vi riktar vårt fokus. 

Du och dina träningskamrater kan hjälpas åt med detta genom att prata om vad ni har gjort bra på träningen. Ni kanske ser saker hos varandra som ni själva inte tänkt på och kan påminna varandra. Ni kan antingen göra det lite kort efter varje träning/tävling eller ta ett lite längre snack en gång i veckan. Det är bättre att skapa kontinuitet än att göra det intensivt under en period för att sedan sluta.

Du kan även spela in till dig själv vad du tyckte att du gjorde bra. En auditiv dagbok.

Det är ingen annan som kommer agera eller tänka åt dig så för att skapa en förändring krävs det energi och kraft av dig.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Sommar, golf och idrottspsykologi
Foto av Fredrik Weibull

Hur tränar du? Idrottspsykologi och din inställning till träning

Är ditt mål att lyckas inom tävlingsidrotten? I så fall, hur tränar du? Troligtvis har du tränare som hjälper dig planera träningsmängd och vad du ska träna på. Inställningen till träningen och hur du ska genomföra träningspassen bestämmer du.

Hur mycket reflekterar du kring hur du tränar? En god idé är att regelbundet avsätta tid för att till exempel reflektera kring följande frågeställningar: Hur förberedd är du när du kommer till träningen? Hur tävlingslikt tränar du? Hur motiverad är du på träningen? Hur hårt kämpar du? Hur fokuserad är du? Hur ser din mentala träning ut? Utvärderar du hur väl du genomför träningen och hur du utvecklas?

Det finns mycket man kan göra för att få ut så mycket som möjligt av sin träning. Om man är elitidrottare så tränar man för att utvecklas och för att prestera så bra som möjligt när det verkligen gäller på tävling. För att kunna göra det behöver det finnas ett långsiktigt perspektiv, det är bra för att skapa en hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menar vi att du ska hålla hela vägen (både när det gäller hälsa och motivation). Det är lätt hänt att man vill för mycket för snabbt och därför stressar fram resultat. Det ökar risken för till exempel skador.

Skapa rutiner som är så lika som möjligt på träning och tävling. Ha till exempel samma rutiner innan du ska serva, påbörja ansatsen, lägga straffen, påbörja programmet etc. på träning som på tävling.

Inlägget handlar om idrottspsykologi och inställningen till träning och därför passar det bra att inkludera en bild på en tennisbana

Det är bra att sätta mål innan ett träningspass på vad du vill få ut av passet, dessa mål ska ligga i linje med dina större mer övergripande mål. Exempel på mål i olika idrotter kan vara sätta det nya hoppet, lyckas med 90 procent av passningarna och springa alla loppen på dagens träning under 27.50. Utvärdera även efter träningspasset hur bra det gick på träningen. Nådde du dina mål? Vad gick bra? Vad gjorde du mindre bra? Hur kan du förbättra det till nästa träningspass?

Du blir bättre på det du tränar på. Det gäller bland annat fokus. Om du är ofokuserad under vissa moment på träning påverkar det även ditt fokus i samband med tävling. Om du arbetar med att vara fullständigt fokuserad på uppgiften under träningar blir du även bättre på detta under tävlingar. Det betyder inte att du ska vara helt fokuserad på träningen under hela träningspasset. Det kommer inte bli bra och du kommer istället bli trött och tänka på annat. Fokusera på uppgiften till 100% under en övning, efter övningen kan du slappna av även mentalt och låta tankarna fara dit de vill. Innan nästa övning fokuserar du återigen på uppgiften och anstränger dig för att prestera så bra som möjligt.

En viktig komponent inom träning är återhämtning och det går inte att ha det ena utan det andra. Ger du dig själv den återhämtning du behöver för att kunna genomföra den träning du behöver? För att få en så bra återhämtning som möjligt räcker det inte enbart att ”inte träna”. Förutom god kost/sömn samt vanlig vila (t.ex. att ligga i soffan och se på tv/läsa en bok och spela tv-/dataspel) är det bra med aktiv återhämtning, som till exempel massage och yoga. Det är även nyttigt att koppla av mentalt och koppla bort prestation helt och hållet (idrott, skola och arbete) och göra helt andra saker (läs mer om det här), till exempel gå på teater, resa eller vara med familjen.

För att orka träna de enorma mängder som krävs och framför allt för att orka genomföra träningspassen på det sätt som krävs behövs det mycket motivation. Det räcker heller inte med ”mycket motivation” utan det gäller även att ha rätt typ av motivation. Ett stort fokus på inre motivation är till exempel viktigt (läs mer om inre motivation här). För att arbeta med din motivation är det bra att funderar på varför du tränar och tävlar. Varför du vill satsa så enormt hårt på det? Är det för din skull? Mår du bra av det? Man får inte heller glömma bort disciplin, för att nå långt krävs det att man genomför träningen ordentligt fast man kanske inte är så motiverad att träna den dagen.

Ha fantasi när det gäller att skapa en så tävlingslik träningsmiljö som möjligt; sparra mot bättre och sämre motståndare, bjud in publik under vissa träningspass, spela upp publikljud när du tränar och träna i matchkläder ibland.

Fundera över vilken inställning du behöver ha för att utvecklas som mest på dina träningspass. Vanligtvis tränar man mycket mer än man tävlar. Vad du gör på träningarna spelar stor roll. Går du till träningen och enbart ”sitter av” tiden? Träningspass ska inte bara genomföras för att genomföras, ett kryss i kalendern medför i sig ingen utveckling. Alla elitidrottare tränar mycket. Det gäller att få ut så mycket som möjligt av varje pass. Självklart utan att känna för mycket stress över det. Men tänk efter och satsa på varje träningspass. Att träna bra höjer självförtroendet och om du har en bra plan och vet att du satsar hårt på varje träningspass kan du slappna av bättre mentalt mellan passen och då få en bättre återhämtning.

Fundera även på vad du kan göra för att göra träningen mer lustfylld och inspirerande (läs mer om det här: ”Måste träningen verkligen vara rolig?”). Många pass kommer att vara riktigt tuffa och jobbiga, men de kan fortfarande vara lustfyllda och stimulerande.

Diskutera gärna detta med din tränare. Arbeta tillsammans för att förbättra dina träningar.

Hur ser ditt nästa träningspass ut? Hur kan du göra det ännu bättre?

Hur gör du för att få ut så mycket som möjligt av dina träningspass? Dela gärna med dig av dina bästa tips i kommentarsfältet nedan.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Tränar du för mycket eller för lite?

I livet som idrottspsykologisk rådgivare försöker vi läsa så mycket vi kan. Utöver facklitteratur och aktuella forskningsartiklar (om mental träning, självförtroende, self-compassion, motivation, transformativt ledarskap, återhämtning, etc) försöker vi hänga med vad som händer inom idrotten nationellt såväl som internationellt. När vi sökte runt på internet fann vi en artikel från 2011 För hård träning kan ge depression”. Perspektivet från artikeln är bredare än att enbart hård träning leder till depression. Det krävs oftast många faktorer för att en idrottare ska bli deprimerad. En viktig del som de behandlar är vikten av att idrottaren inte skapar sig en ensidig idrottsidentitet.

Det är ett spännande begrepp och område. Tidigare här på bloggen skrev vi ett inlägg med rubriken ”Är du bara en idrottare?”. Inlägget handlar om just begreppet ”ensidig idrottsidentitet”. Tränar du mycket har du en stark koppling till din idrott, det är naturligt, frågan är bara om kopplingen är för stark?

Generellt sett är det viktigt att bredda livet och göra annat än idrott. Samtidigt ska du vara medveten om att om du satsar mot en elitkarriär i idrott kommer du behöva avvara andra saker i livet, för det kommer ta en hel del tid.

I en nyligen publicerad artikel av Tapio Joulamo med rubriken ”Träna mer, bättre och tidigare” skriver han om att idrottare specifikt inom basket tränar för lite.

När blir det för mycket med idrottande och träning då? Frågan är komplex och svår att besvara men ack så viktig att diskutera. UR sänder för tillfället en programserie på det här temat under namnet ”Idrottens himmel och helvete”, vilket fördjupar frågan och stärker vikten av det lyfts upp. Perspektivet vi vill fokusera på är den mentala förmågan att orka prestera. Förutom att bli fysiskt trött kan en idrottare bli mentalt trött.

Exempel
Emra idrottar och går i skolan, han går som de flesta i skolan fem dagar i veckan och han är även aktiv i sin idrott fyra gånger i veckan, alltså mycket prestation. Med prestation menar vi att Emra bedöms utifrån sin prestation, både i skolan och i sin idrott. Han har svårt att slappna av och upplever nästan hela tiden någon typ av stress, antingen för att han måste prestera bra eller för att han presterar för dåligt. Det som är viktigt för Emra är att han hittar mental återhämtning. Det gäller att göra saker utanför idrotten som inte handlar om att prestera, till exempel gå på bio, teater, måla eller läsa en spännande bok. Att ha andra intressen utanför idrotten som inte är kopplade till prestation hjälper Emra att undvika mental utbrändhet och en ensidig idrottsidentitet. 

Det är viktigt att ledare, aktiva och andra som är involverade i idrott är medvetna om att det kan bli för mycket mentalt och är känsliga för varningssignaler.

Exempel på varningssignaler:
–       Idrottaren har svårt att fokusera på en sak i taget. Hen har svårt att ta in instruktioner och gör ”konstiga” fel.
–       Sömnsvårigheter
–       Äter dåligt
–       Går ner i vikt
–       Lättirriterad

Det är några saker som är bra att känna till. Av det vi har sett och läst kommer vi nog oftare och oftare att få träffa idrottare som tappat glädjen för idrotten och som är mentalt slut. Hur ser det ut för dig? Tränar du för mycket eller för lite?

Hmm, du kan nog alltid träna mer, det finns alltid saker att förbättra. MEN har du passerat gränsen för vad du orkar och blir utbränd kommer du tillslut inte orka träna mer. Ibland när vi arbetar med idrottare brukar vi räkna ut hur många träningstimmar de har framför sig de närmaste 10 åren. Det är olika men räknar man på 10 timmar i veckan slutar det totalt på cirka 5000. Om du då lyckas träna 2500 timmar på 2 år har du fortfarande tränat 2500 timmar mindre än om du hade fortsatt med din idrott i 10 år. Risken med att öka träningsdosen är att den mentala energin inte räcker till…

Det är viktigt att tänka långsiktigt som golfproffset Henrik Stenson tryckte på i en intervju efter Idrottsgalan.

Lycka till!
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Idrottspsykologi Idrott Träning Idrottsidentitet Återhämtning

Vill du komma igång med träningen eller tränar du redan?

Vi på redaktionen är stolta över att presentera vår nya duktiga gästförfattare Elin Johnsson som tillsammans med vår egen Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare) har skrivit detta inlägg. Information om Elin finner ni i slutet på inlägget.

Mycket nöje!

Vill du komma igång med träningen eller tränar du redan?
Använd dig av visualisering (mentala föreställningar)!

Visualisering (mentala föreställningar) är en flitigt använd teknik inom mental träning. Det är en teknik som de flesta inom elitidrotten använder sig av och den kan med fördel även användas av motionärer. En enkel definition av visualisering är: Att använda visualisering innebär att skapa eller återskapa upplevelser med hjälp av sina sinnen.

Idrottare använder visualisering för att till exempel förbättra sin teknik, öka sin motivation samt öka sitt självförtroende (White & Hardy, 1998). Hall (1995) föreslog att motionärer borde kunna använda visualisering på samma sätt som elitidrottare. I Elin Johnssons (2010) magisteruppsats visade det sig att även regelbundna motionärer använder sig av visualisering för att bland annat förbättra sin teknik, sin koncentration, samt för att öka sin motivation och sitt självförtoende. Även tidigare forskning har visat på detta (t. ex., Giacobbi, Hausenblas, Fallon, & Hall., 2003; Kim & Giaccobi, 2007). Det är inte bara de som regelbundet motionerar som upplever visualisering. Även individer som inte tränar upplever visualisering (Hall, Rodgers, Wilson, & Norman, 2010; Short, Hall, Engel, & Nigg, 2004).

Visualisering kan användas i stort sett när som helst, och forskning har visat att motionärer främst visualiserar innan de ska sova på kvällen, men även under skoltid samt före och efter träning (Hausenblas, Hall, Rodgers, & Munroe, 1999). Johnsson (2010) fann att motionärer använder sig av visualisering innan, under och efter träning samt utanför träning och på sin fritid. Mest visualisering använde motionärerna under sin träning.

Visualisering är en teknik inom mental träning som både kan ha positiva och negativa effekter (Short et al., 2004). I Johnssons uppsats fann hon att motionärerna ibland upplevde att visualiseringen hade negativa effekter på deras motivation. I en studie av Short et al. (2004) fann de att de individer som inte var aktiva upplevde fler negativa föreställningar än de som var aktiva. De negativa föreställningarna kan vara svåra att kontrollera, men det går dock att arbeta med sin sin visualisering och på så vis bli bättre på att kontrollera sina föreställningar.

När man visualiserar inkluderar man ett eller flera sinnen i sina föreställningar. Sinnena som kan inkluderas är syn, hörsel, taktil känsel (yttre känsel), kinestetisk känsel (muskelkänslor i kroppen), doft och smak. För att skapa en så verklig föreställning som möjligt är det bra att inkludera så många relevanta sinnen som möjligt, till exempel se hur det ser ut när man genomför en övning, höra musiken på gymmet, känna hur en hantel känns i handen, hur musklerna jobbar när hanteln lyfts eller känna hur det luktar i lokalen. Smak kanske är svårt att känna och kanske inte alltid relevant i en träningssituation, men en föreställning skulle kunna vara att känna smaken av salt och svett.  Det viktigaste är inte att alla sinnen inkluderas, utan att föreställningen känns verklig och meningsfull.

Visualisering med det visuella sinnet kan ske från två olika perspektiv, antingen ett inre visuellt perspektiv eller ett yttre visuellt perspektiv. Det inre visuella perspektivet betyder att den som visualiserar ser omvärlden precis som i verkligheten, medan det yttre visuella perspektivet betyder att den som visualiserar ser sig själv utifrån, som om den såg sig själv i en film. En föreställning kan även växla mellan det inre och det yttre visuella perspektivet. Det har tidigare visats att idrottare ibland växlar mellan de visuella perspektiven (t. ex., Bertollo, Saltarelli, & Robozza, 2009). Elin fann i sin uppsats att det samma gäller för motionärer, att även dem ibland växlar mellan perspektiven i deras föreställningar.

Praktiska tips
Det är viktigt att vara konsekvent med sin visualiseringsanvändning och det är därför bättre att visualisera ofta och i korta sekvenser än sällan och under lång tid. Börja gärna med att bara föreställa dig en kort sekvens i ca 10 sekunder för att sedan successivt öka tiden. Som nämnts tidigare är det viktigt att du har kontroll över föreställningen och det är bra om du kan inkludera så många relevanta sinnen som möjligt. Om man har använt sig mycket av visualisering och har en bra visualiseringsförmåga är det självklart även möjligt att skapa tydliga och levande föreställningar när man är omgiven av massa människor och det är hög musik.

Många har idag bilden av att gymkulturen bara är till för starka killar som ”lyfter skrot”, och flera kan säkert känna igen sig i en känsla av osäkerhet då de kommer in på ett gym. Gymmet är självklart till för alla människor och ett bra tips för att få bukt på denna osäkerhet är att använda sig av visualisering. Nedan visar vi ett exempel på hur en del av en visualiseringsövning skulle kunna se ut:

Föreställ dig att du kommer in på ett gym, musiken är ganska hög och det är mycket folk i rörelse. Du ser platsen för den övning som du ska göra, du känner dig självsäker och fokuserad. Du ställer dig på plats och utför övningen med en bra teknik, känner hur de rätta musklerna arbetar och hur svetten pärlar sig i pannan. Folket som är runt omkring finns bara där, du fokuserar på dig själv. Du har full kontroll på din uppgift och känner dig stark och självsäker.

Nedan följer två exempel på situationer då man kan använda visualisering, för vilket syfte man kan använda det, vad man kan föreställa sig för att få de effekterna och hur man kan föreställa sig det.

Exempel  1
Lisa är 37 år och arbetar väldigt mycket. Hon kommer hem sent varje dag och är väldigt trött när hon väl kommer hem. Hon tycker om att träna men kommer liksom inte igång med träningen. När hon är hemma känner hon bara för att vila och titta på tv och har svårt att motivera sig till att träna då. När hon väl tränar tycker hon att det är jätteskönt och känner att hon får mycket energi av det. Hon bestämmer sig för att börja arbeta med mental träning och använda visualisering för att öka sin motivation till att komma igång med träningen. Nästa gång hon tränar så är hon ute och springer. Efter att hon har sprungit återskapar hon sin upplevelse och föreställer hon sig att hon är ute och springer igen och hur härligt det är. Hon föreställer sig även hur skönt det känns efteråt och hur bra hon mår. Hon förställer sig det igen sen senare på kvällen. Två dagar senare när hon kommer hem vill hon gå ut och springa men hon orkar inte. Istället för att sätta sig i soffan föreställer hon sig igen att hon är ute och springer, hur härligt det är och hur hur skönt det känns efteråt. Hon föreställer sig hur glad och stolt hon känner sig för att hon stack ut och sprang och att hon är full av energi. Efter att hon har föreställt sig detta känner hon sig riktigt peppad och går och byter om till sina träningskläder istället för myskläderna.

Exempel 2
Helena är 54 år och har precis kommit igång med sin träning igen efter att hon opererat sin axel. Förr tyckte Helena att det var hur kul som helst med träning, men nu när konditionen försvunnit tycker hon mest att det är jobbigt. Hon har inga problem att gå till träningen då de är några vänninor som går dit tillsammans, men under passen blir hon väldigt trött och känner att hon bara vill sluta. Hon har hört att visualisering skall vara bra för att öka motivationen och bestämmer sig för att ge det en chans. När hon kommer hem föreställer hon sig hur skönt hon tyckte det var att träna förr. Hon föreställer sig att hon är på ett pass och att hon känner sig stark och ser pigg ut. Hon föreställer sig också att hon är glad och känner sig nöjd efter passet.

Innan hon ska träna nästa gång föreställer hon sig samma sak, hon ser sig själv träna och känner sig stark och pigg under hela passet. Den här gången går träningen lite lättare, men efter ungefär halva passet börjar hon känna sig riktigt trött. Hon föreställer sig då återigen att hon är pigg och stark samt att hon kommer att genomföra hela passet. Efter passet känner hon sig trots allt ganska nöjd med sig själv, hon fortsatte ju! Helena fortsätter att visualisera innan passen och även under passen när hon känner sig trött. Efter ett antal veckor har hon fått upp konditionen och klarar ett helt pass utan problem.

——————————————————————-

Elin Johnsson tog nyligen sin magister i idrottspsykologi vid Högskolan i Halmstad. Det ämne som hon valt att fokusera på är motionärers visualiseringsupplevelser. Förutom sin magister i idrottspsykologi är Elin även utbildad kostrådgivare och massör. Hon har nyligen startat företaget Holistisk Hälsa där hon jobbar med hälsa och prestationer ur ett helhetsperspektiv.

Vill du lära dig mer om mentala föreställningar rekommenderar vi boken Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten.

Här kan du läsa om hur du kan göra dina visualiseringsanvändning mer meningsfull: ”It works for you but it does not make sense to me: How to use exercise imagery in a meaningful way”.

Blogginlägget handlar om hur man kan arbeta med det mentala för att komma igång med träning. Därför använder vi ett foto på en kvinna som joggar för att göra det tydligare vad inlägget handlar om.
Foto av Shoeib Abolhassani på Unsplash