Fråga ditt barn

Som föräldrar vill vi att vårt barn ska må bra. Vi vill hjälpa och stötta det så bra som möjligt i hens idrottande. Alla som är föräldrar vet att det ofta är svårt att veta hur man ska stötta barnet på bästa sätt. Vi kan heller inte göra mer än vårt bästa. Det vi kan göra är att reflektera, lära oss av våra erfarenheter och hela tiden sträva efter att göra det bra. 

För att kunna stötta vårt barn på ett bra sätt är det även viktigt att fråga hur hen vill bli stöttad. I många fall vet vi bättre än barnet vad som är bra för hen långsiktigt, vi har mer kunskap och erfarenhet. Vi tänker mer långsiktigt och vi kan i många fall se helheten på ett bättre sätt än barnet. Det handlar dock inte om oss, det handlar om vårt barn. Ibland kanske vi också tror vi vet bäst men vi kan ha fel, det har hänt förut.  

Det är bra om vi så ofta som möjligt inkluderar vårt barn i beslut, låter hen vara delaktig och anpassar oss efter det hen vill när det är möjligt. Ibland är det nog bättre att vårt barn får bestämma över sitt idrottande, med mindre bra beslut, än att vi gör det vi tycker är bäst. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Debra Brewster på Unsplash

av Etiketter: , , , Lämna en kommentar

Jag arbetar kontinuerligt med att utveckla mitt ledarskap

På samma sätt som det är viktigt för idrottare att reflektera när de idrottar är det viktigt för dig som tränare att reflektera över ditt ledarskap. Många tränare gör nog det men det är även många som skulle kunna göra det lite mer frekvent. Det är inte alltid det behöver ta så mycket tid dock.

Inför en träning funderar du ju över vad idrottarna ska träna på och hur de ska göra det. Och du planerar övningar. Förutom själva planeringen av träningen är det bra att även reflektera över vad du ska arbeta med i ditt ledarskap. Hur kan du arbeta för att utveckla ditt ledarskap och hjälpa dina idrottare så mycket som möjligt med hjälp av instruktioner, feedback, kroppsspråk och frågor?

Vad ska du fokusera på i ditt ledarskap och ditt agerande under nästa träning? Vad hjälper dig att agera på ett bra sätt? Vad vill du utveckla? Vill du vara lite lugnare när du kommunicerar? Prata lite långsammare och tydligare? Vill du ge lite mindre korrigerande feedback? Vill du använda dig lite mer av frågor? Du kanske vill formulera frågorna bättre? Kanske ska du arbeta med att vara noggrannare med att följa upp din korrigerande feedback med frågor och positiv feedback?

Ett tips är att bestämma dig för något du vill utveckla och arbeta med. Gör sedan det så tydligt och konkret som möjligt hur du ska arbeta med detta. Efter träningen är det bra att utvärdera hur det gick. Ibland kanske du behöver lägga lite mer tid på det här arbetet men ganska ofta kräver det bara att du lägger några extra minuter på det innan och efter varje träning.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Alberto Frías på Unsplash

av Etiketter: , , , Lämna en kommentar

Prata med de andra spelarna i din kedja

Hur ofta och hur mycket snackar du med de övriga spelarna i din kedja? Många ishockeylag och spelare behöver snacka mer med varandra på isen och kommunicera med varandra på ett bättre sätt. För att förbättra kommunikationen är det viktigt att prata om kommunikationen (på metanivå) och att träna på att kommunicera på önskat sätt.

Genom att prata mer med varandra innan och efter olika moment kommer ni att ha en större chans att arbeta som ni vill eftersom ni förmodligen kommer att se saker på samma sätt, ni bör ha en bättre möjlighet att veta vad ni ska göra och hur ni ska göra det. Det hjälper er även eftersom ni påminner varandra vad ni ska göra och fokusera på och ni kan lättare göra justeringar och därmed på ett bättre sätt hantera de utmaningar ni ställs inför. Genom att analysera vad ni gjorde, hur det gick, vad ni vill göra bättre och vad ni gjorde bra lär ni er av era aktioner och prestationer. Ni kan ta med er det in i nästa moment på isen och blir bättre. Ni kommer också ha större chans att kommunicera på ett effektivt sätt när ni väl spelar.

En av de viktigaste sakerna att tänka på är att prata ofta och regelbundet. Det behöver inte vara länge vid varje tillfälle. Det gör att ni hela tiden lär er, hjälper varandra och utvecklar ert spel och er kommunikation. Här är tillfällen då det kan vara bra att stämma av, förbereda, reflektera, analysera och utvärdera: 

  • Innan, under och efter träningar
  • Mellan övningar
  • Innan, under och efter matcher
  • I båset under matcher
  • Under periodpauser
  • Ibland är det bra att göra en snabb avstämning på isen när det ges en möjlighet (till exempel när domaren har blåst av för icing) 

Självklart är det även viktigt att kontinuerligt kommunicera med varandra under spelet. Det kan vara bra att inledningsvis ha ett möte utanför ordinarie träningar och diskutera hur ni kan prata med varandra, vad ni ska stämma av med varandra i olika lägen och hur ni vill kommunicera med varandra på isen. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare) 

Foto av Matthieu Pétiard på Unsplash
av Etiketter: , , , , Lämna en kommentar

Det är ok att känna dig osäker

Känner du dig osäker ibland? Jag gör det absolut. 

En del tränare och idrottare menar på att man inte ska känna sig osäker när man idrottar. De menar på att självförtroende är jätteviktigt, att man måste tro på sig själv och att osäkerhet är väldigt negativt. 

Ibland går det dock inte att undvika känslan av osäkerhet och det är inte givande att försöka motarbetare den. Det är bättre att arbeta med att vara ok med osäkerhet och att agera på önskat sätt fast du är osäker. Det mesta i världen är osäkert och det är inte konstigt att du ibland tvivlar på dig själv. Det är naturligt och det kan till och med vara hjälpsamt. 

Du kan känna ett högt självförtroende samtidigt som du känner dig osäker och tvivlar. Det ena utesluter inte det andra. Däremot skulle det kunna påverka ditt självförtroende negativt om du tänker att du inte får känna osäkerhet. Men om du accepterar känslor av osäkerhet och tankar kopplade till oro och tvivel så behöver det inte påverka ditt självförtroende negativt (och du kan även prestera bra med ett lägre självförtroende). Du kan ju tro på dig själv och veta att du är fantastiskt bra på något och samtidigt veta att en aktion eller flera kan misslyckas. Osäkerhet, tvivel och oro är vår hjärnas sätt att varna oss och försöka hjälpa oss. 

Om du noterar de tankar och känslor du upplever när du känner dig osäker och hakar loss från dem behöver de inte påverka dig eller din prestation negativt. Då kan de tankarna och känslorna få vara där samtidigt som du agerar i en värderad riktning. Gör det du vill göra, lägg djupledspassningen, gå in i närkampen, slå igenom forehanden ordentligt eller väntar med att spurta tills det är ett bra läge att göra det. 

Det kan självklart vara så att du presterar sämre ibland när du känner dig osäker och tvivlar. Det betyder dock inte att du inte får känna dig osäker eller att du borde försöka undvika det. Arbeta med att acceptera det, sätt ord på tankarna och för tillbaka uppmärksamheten mot nuet. Om du vill bli bättre på att prestera när du känner dig osäker så träna på det, träna på att vara ok med de känslorna och var snäll mot dig själv.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Emma Simpson på Unsplash.
av Etiketter: , , , , , Lämna en kommentar

Vad kan jag göra när jag presterar dåligt?

”Det är så tråkigt när det går dåligt”

”Jag är mycket bättre än så här!” 

”Varför är jag alltid så dålig?”

”Jag orkar inte mer! Inget funkar”

”Jag är sämst!”

”Jag vill prestera bra!”

Det går inte att undvika dåliga prestationer. Du kommer ha sämre perioder ibland oavsett du vill eller inte. Det du kan göra är att träna på att hantera situationen så bra som möjligt. Nedan ger jag några förslag på vad du kan göra när du befinner dig i en svacka under en träning eller tävling.

  • Sträva efter att acceptera situationen. Det har inte gått så bra som du vill och det är inte något som du kan påverka nu. Det är möjligt för dig att börja prestera bättre från och med nu men med tanke på att det har gått dåligt är det inte en självklarhet. Du kommer inte att börja prestera bättre bara för att du tycker att du borde det, för att du vill det eller för att du anser att du förtjänar det. Något som däremot kan hjälpa dig i situationen är att acceptera att det inte har gått bra och att sträva efter att vara i nuet och göra det du ska. 
  • Arbeta med att vara i nuet. Notera om du börjar glida iväg i tankarna. För då tillbaka tankarna till nuet. Ifall du känner att tankarna hakar fast i dig så sätt ord på dem, till exempel ”Nu säger tankarna åt mig att jag presterar dåligt igen”. Acceptera dem (de är bara tankar), låt dem vara och sträva efter att vara närvarande i det du gör. Det handlar inte om att du inte får glida iväg i tankarna, det kommer du förmodligen att göra. Det viktiga är att notera det och att direkt föra tillbaka uppmärksamheten till nuet igen. 
  • Uppmärksamma när du gör önskade beteenden även om inte resultatet blev som du ville. Det viktiga är att du arbetar med att göra rätt beteenden gång på gång. Då kommer du oftare göra rätt beteenden och du kommer att bli bättre på att agera på det sätt du vill i olika situationer.  
  • Ge dig själv beröm när du gör bra saker. Uppmärksamma bra prestationer och när saker fungerar. Det kommer att hjälpa ditt humör och ditt självförtroende.  
  • Arbeta med att göra det du ska. Gör ditt bästa och arbeta med att agera på önskat sätt. Vilka beteenden är dina grundbeteenden och dina nyckelbeteenden? Vad gör du när du presterar bra? Agera på samma sätt nu fast det inte känns så bra, trots att du inte har självförtroende. Det går. Det kanske är svårare men det är möjligt. 
  • Förenkla. När du är i en svacka kanske du känner mer anspänning, du är mer osäker och tvekar. Du presterar inte på topp och du kan därav inte göra allt på samma sätt som när du är i toppform (i den här situationen presterar du ju till och med sämre än din vanliga standard). Därför är det viktigt att förenkla. Krångla inte till det, hitta tillbaka till grunden och gör det bra. 

Vilka är dina bästa tips när du inte presterar bra? Något som inte funkar för dig? Vad är jobbigast för dig när du är i en svacka? Dela gärna med dig i kommentarsfältet nedan? 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Markus Spiske på Unsplash
av Etiketter: , , 2 kommentarer

Höj värdet av andra roller

Inom lagidrotter premieras poänggörarna väldigt mycket, alltså de som gör mål och assister. Inom dessa idrotter är dock alla roller betydelsefulla. Tyvärr är det inte alltid som ledare och spelare är så bra på att visa det. Det är något som kan leda till att en del spelare inte känner sig uppskattade, inte acceptera deras roller och kanske vill ha andra roller i laget. 

Fundera på hur ni kan göra för att höja värdet av alla roller i ert lag, så att spelarna förstår värdet av dem. Det finns flera saker ni kan göra och många olika faktorer har betydelse. Nedan kommer jag att gå igenom lite av det ni kan göra. 

Visa att de olika rollerna är viktiga när du pratar med spelare, ledare, media och föräldrar
Hur pratar du om rollerna inför hela laget, delar av laget och med enskilda spelare? Det har betydelse hur du pratar om lagets olika roller och arbetsuppgifter. Reflektera gärna över hur du gör det. Lägger du lika stor vikt vid olika roller och arbetsuppgifter? Premierar du vissa över andra? Hur kan du uttrycka dig på ett annat sätt kring vissa roller för att höja värdet på dem?

Det har även betydelse hur du pratar om olika roller med andra ledare, media och föräldrar. Dels påverkar det deras syn på de olika rollerna och arbetsuppgifterna men det kan även vara så att spelare lyssnar när ni pratar eller får reda vad ni pratade om på indirekta sätt.

Positiv feedback
Hur bra är du, de andra ledarna och spelarna i laget på att ge positiv feedback till olika spelare för deras aktioner? Firar ni lika mycket när en försvarare ligger högt och stressar en anfallare till en felpassning som när en annan spelare i laget gör mål? Förmodligen inte. Och det är ju inte heller så konstigt. Däremot kan ni kanske öka mängden positiv feedback och beröm när spelarna gör olika aktioner (som är viktiga och kanske inte syns lika mycket) och prata om hur mycket man uppskattar jobbet som spelare i andra positioner lägger ner. Ta inte vissa spelare för givet.

Prova att byta roller ibland
Ett sätt att hjälpa spelarna att få en bättre förståelse för olika roller, hur utmanande de kan vara och deras betydelse är att låta spelarna byta roller ibland. 

Ge spelarna bra förutsättningar för att regelbundet prata med varandra
Prata om vikten av att lyfta och berömma varandra och ge spelarna förutsättningar att prata med de som de spelar mest tillsammans med (till exempel med spelarna i deras kedja i ishockey). I dessa samtal kan de prata om vilka aktioner de ska göra och hur de kan arbeta med att ge feedback till varandra. De kan även prata om hur de kan arbeta med korrigerande och positiv feedback för att hjälpa varandra. Lägg ett särskilt fokus på att de ska ge positiv feedback till varandra när de genomför önskade beteenden i olika situationer. Det kommer dels hjälpa dem att agera på ett bra sätt i olika situationer och dels att känna sig mer uppskattade i deras olika roller.

Genom att stimulera mer samtal mellan spelarna ökar chansen att de kan förtydliga och specificera vilka beteenden det handlar om och hur de ser ut, hur de kan avgöra om de gör dem eller inte samt hur de vill agera i olika situationer. Samtalen kommer även hjälpa spelarna att kommunicera på ett bättre sätt med varandra. De kan genomföra dessa samtal innan, under och efter träningar, övningar och matcher. Ju oftare de får möjlighet att prata ihop sig, diskutera, förbereda sig och utvärdera desto bättre.

Hur arbetar ni med att höja värdet av olika roller i ert lag? Dela gärna med er av era strategier i kommentarsfältet nedan.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)  

Foto av Jeffrey F Lee på Unsplash
av Etiketter: , , , , Lämna en kommentar

Prata med idrottarna om hur viktigt det är att vara snäll mot sig själv

Som tränare är det viktigt att prata med idrottare om hur betydelsefullt det är att vara snäll mot själv och hjälpa sig själv. Det är en strategi av många som kan hjälpa idrottare förstå vikten av det och som förhoppningsvis även kan leda till att de börjar bli snällare mot sig själva. 

Om tränaren aldrig pratar om att vara mer snäll och hjälpa sig själv förstår idrottarna att hen kanske inte tycker att det är så viktigt. Tränaren kanske tycker att det är bra, men det framstår som att väldigt många andra saker är mer betydelsefulla. De saker tränaren pratar om upplevs som viktigare för tränaren än det hen inte pratar om.

Det är självklart fördelaktigt om tränare gör flera saker för att öka chansen att idrottarna hjälper sig själva mer och bättre men man får inte glömma bort att prata om det och att uppmuntra dem till att arbeta med det (här hittar du fler tips på hur du som tränare kan hjälpa dina idrottare att bli snällare mot sig själva). Chansen att idrottarna är snälla mot sig själva ökar om de förstår varför det är bra att vara det, hur det kan hjälpa dem och vad det innebär att vara snäll mot sig själv. 

Något annat som har betydelse är hur trovärdig tränaren är generellt sett och även mer specifikt i den här frågan. Om tränaren är mer trovärdig kommer sannolikt spelarna att lyssna mer på tränaren och ta åt sig mer av budskapet. Och tränaren blir mycket mer trovärdig om hen även agerar i linje med det hen säger. Tränaren kan agera i linje med budskapet på flera olika sätt. Något som är centralt är att tränaren själv även arbetar med att vara snäll mot sig själv. Där är positivt om hen berättar om det och att delar med sig av det arbetet med idrottarna. Det gör inget om tränaren inte lyckas med att vara snäll mot sig varje gång, det viktigaste är att hen arbetar med det och det kan även vara en fördel att dela med sig av svårigheterna med det arbetet. Det normaliserar att det kan vara utmanande och svårt. Det ger indikationer på att tränaren är ärlig och visar på att det är ok att vara sårbar (läs gärna mer om sårbarhet inom idrotten här”. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare) 

Foto av Constantin Shimonenko på Unsplash
av Etiketter: , , , , , , Lämna en kommentar

Träna på att ta emot feedback

Inom lagidrott är bra kommunikation en grundläggande och väldigt betydelsefull del. Det är även i många fall något som är svårt. Det blir inte heller lättare att kommunicera på ett bra sätt med flera andra individer samtidigt som man kämpar och tävlar mot ett annat lag. Eller när man under en match även är fysiskt slut, fylld med prestationsångest och bär på en massa press.

Många idrottslag behöver träna på att kommunicera mer än vad de gör i nuläget. Ofta blir det lite för tyst, både under träningar och tävlingar. Samtidigt är det många idrottare som skulle ha nytta av att bli bättre på att både ge och ta feedback. Men om vi vill att idrottarna ska prata mer med varandra är det närmast nödvändigt att det är ok att göra fel och ibland kommunicera på ett mindre bra sätt. Om man inte får säga fel saker är risken nog stor att man inte kommer att säga så mycket. Det är bra att arbeta med att bli bättre på att ge feedback och kommunicera men det behöver vara ok att det inte alltid blir rätt. Om man pratar om att man behöver kommunicera mer är det också viktigt att prata om vad det innebär och göra det så tydligt och konkret som möjligt.

Handbollsexempel
Serena har fått feedback att hon behöver kommunicera mer under träningar och matcher. Hon tar till sig av den feedbacken och bestämmer sig för att verkligen försöka bli bättre på det. Under en spelövning på nästa handbollsträning är hon mer aktiv i sin kommunikation. Hon peppar sina lagkamrater mer och ger dem mycket mer feedback, både korrigerande och positiv feedback. Om hon då får höra att det hon säger är dåligt eller om Lina blir arg för det hon sa så kanske hon slutar försöka kommunicera mer och blir tystare igen.

Det är klart att det kan bli negativa reaktioner när man ger feedback och det är viktigt att även kunna hantera det. Det är möjligt att medspelaren blir stressad och reagerar på feedbacken på ett negativt sätt. Men en viktig ingrediens när det gäller att öka kommunikationen och förbättra kommunikationen är att träna på att bli bättre på att ta emot feedback. Det kommer öka chansen att lagmedlemmarna börjar kommunicera mer med varandra.

Ett hjälpsamt perspektiv att ha när du ska ta emot feedback är att din tränare och dina lagkamrater nästan alltid vill att du ska lära dig och bli bättre. De ger dig feedback för att de vill dig väl, för att du ska prestera bättre och för att de vill att du ska utvecklas. Det perspektivet kan hjälpa dig att inte ta kritiken lika personligt.

Det är även bra att tänka på att det Ibland är svårt att ge feedback på ett juste sätt. I ett stressigt läge, när man är trött och krigar är det inte så konstigt om feedbacken på volleybollplanen eller basketplanen kommer ut på ett hårt eller klumpigt sätt. Även i andra sammanhang kan idrottare ge feedback till varandra på ett långt ifrån optimalt sätt. Många är inte medvetna om hur de säger saker eller hur det kan uppfattas. De kanske inte alls tänker på att de faktiskt uttryckte sig på ett mer problematiskt sätt. I andra fall kanske de ger feedback på ett hårdare sätt för att de av någon anledning inte tycker om dig så mycket eller stör sig på dig. Det är självklart en jobbig situation. Och det kanske är bra att försöka reda ut det eller hitta bättre sätt att fungera tillsammans på. Men när det gäller deras feedback så arbeta med att ta den sakligt för din skull. Du vill ju utvecklas och lära dig, så använd det du kan av deras feedback och släpp det andra. Du är där för din skull, du vill bli bättre för din skull. Använd dig av de resurser du har. Träna på att ta emot feedbacken på ett bra sätt, agera på ett sätt du kan stå för. Var den idrottare du vill vara, lyssna på feedbacken och agera juste själv.

Gillar du inte sättet som en tränare eller lagkamrat ger feedback på kan det vara bra att prata om det med vederbörande. Det är givande att arbeta med att bli bättre på att ta emot feedback men om en del lagkamrater eller tränare kan bli bättre på att ge feedback är det förmodligen bra att hjälpa dem med det. Det kan dock vara svårt att prata med vissa om det och en del idrottare kan självklart uppleva att det är utmanande att prata om sådana här saker med andra, att ge dem feedback gällande det. Men det kan verkligen vara värt att testa. Det kan även vara svårt att prata med tränaren om det. Det behöver dock inte vara en stor sak. Det är lätt att förstora upp det i onödan. På samma sätt som det är viktigt att de ska kunna ge feedback till dig är det ju av vikt att du ska kunna ge dem feedback gällande deras feedback och hjälpa dem att ge feedback på mer fördelaktigt sätt. Förhoppningsvis kan din lagkamrat eller tränare förstå att det även ligger i hens intresse att förbättra kommunikationen mellan er. Många vill nog veta hur de kan kommunicera med andra på ett ännu bättre sätt.

För att bli bättre på att ta emot feedback är det bra att aktivt träna på det. För att göra det, för att få till det, är det givande att påminna sig själv om det. Generellt sett är det fördelaktigt att ha en eller två saker du ska arbeta med under varje träning (det kan variera vad du väljer att arbeta med under olika träningar/övningar). Det är saker du har planerat att arbeta med och utveckla (t.ex., passa med den sämre foten eller arbeta med sitt fokus). En sådan sak skulle kunna vara att bli bättre på att ta emot feedback. Fundera på hur du skulle kunna träna på det. Bestäm sedan innan träningen att du ska jobba med detta under träningen. Påminn gärna dig själv innan varje övning och genomför korta utvärderingar efter övningar. Genomför även gärna en utvärderingen efter träningen. Kunde du ta emot feedbacken på ett bra sätt? Kunde du inte det? Vad hindrade dig? Vad hjälpte dig? Förstärk det du gör bra. Ge dig själv beröm för att du arbetar med det och anstränger dig. Det kan även vara hjälpsamt att berätta för en tränare/ledare att du arbetar med att bli bättre på att ta emot feedback och be dem att ge feedback till dig gällande detta.

Innebandyexempel 
Ali är generellt sett är bra på att ta emot feedback men han tycker att det är jobbigt att ta emot feedback från Kristoffer. Han brukar bli irriterad på Kristoffer när han ger feedback under spelövningar och han brukar visa det både verbalt och med hans kroppsspråk. Kristoffer brukar inte ge feedback på ett bra sätt (han är väldigt negativ, hård och nedlåtande) och det blir inte bättre av att Ali även störa sig på honom av andra anledningar. Han har dock även sidor som Ali gillar. Ali vill bli bättre på att ta emot feedback, även från Kristoffer och han reflekterar därför över vad Kristoffer brukar säga och hur han brukar säga det. Ali tänker på att Kristoffer faktiskt försöker få spelet att fungera och att de ska utvecklas. Han vill väl. Ali bestämmer sig för att vara mer öppen för Kristoffers feedback under nästa träning. Han ska arbeta med att se det som information som kan vara givande, ta till sig av informationen och använda det han kan. Ali har även som mål att en gång under träningen tacka Kristoffer för hans feedback. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

av Etiketter: , , , , Lämna en kommentar

Informera föräldrarna

När det gäller barn- och ungdomsidrott är föräldrarna väldigt betydelsefulla. Det är därför viktigt att ta hänsyn till det och ta tillvara på de möjliga resurser som faktiskt finns. En del tränare upplever många idrottsföräldrar som problematiska och jobbiga. De upplever att de är i vägen, motverkar och stör. Och även om de flesta idrottsföräldrarna är fantastiska så finns det föräldrar som inte har hittat de bästa sätten att hjälpa sina barn på. Lösningen på det problemet är dock inte att exkludera dem och hålla dem borta. En bättre lösning är att kommunicera med föräldrarna och hjälpa dem att engagera sig på ett hjälpsamt sätt.

För att öka chanserna att föräldrarna litar på er och bidrar på ett positivt sätt till föreningen och barnens idrottande är det bra att erbjuda dem bra och regelbunden information. Det behöver inte vara mängder av information hela tiden men att de får information regelbundet. Det gör att föräldrarna får en ökad förståelse för verksamheten. Det kan även leda till att de känner sig lite mer trygga och att de får en bättre förståelse för vad deras barn sysslar med samt hur ni tänker och arbetar. Det ökar även chansen att de kan hjälpa till att lyfta och förstärka rätt saker samt att alla arbetar i samma riktning.

Det är också bra att ge information till föräldrarna om hur de kan engagera sig och bidra på bästa sätt. Vem kan de kontakta om de vill hjälpa till? Vad kan de göra? Det är jättebra att ha många olika valmöjligheter och saker som föräldrarna kan bidra med om de vill.

Det är hjälpsamt att ge föräldrarna information och verktyg så att de kan stötta deras barn i deras idrottande på ett ännu bättre sätt. Att vara en bra förälder är en stor utmaning och många strävar hela tiden efter att hjälpa och stötta sina barn på ett bättre sätt. Ge dem verktyg, skapa något dokument där ni delar med er av bra saker att tänka på, ge tips på böcker, poddavsnitt och Youtube-filmer. Erbjud gärna workshops och föreläsningar av experter på området.

En del lag, idrottsgrupper och idrottsföreningar upplever kanske inte att de har de möjligheter och resurser som krävs för att regelbundet informera föräldrar på ett bra sätt. Så kan självklart vara fallet och det gäller att ha förståelse för det. Men i många fall kan man göra mycket mer utan att det behöver kräva så mycket mer tid och resurser. Och ibland finns det verkligen resurser och möjligheter.

Kommentera gärna nedan vad ni gör att förbättra kommunikationen till föräldrarna i er idrottsförening. Vad gör ni för att förbättra samarbetet mellan föreningen och föräldrarna?

Om du är en förälder och upplever att er idrottsförening gör bra saker så berätta gärna om föreningen och vad de gör som är så bra. Dela också gärna med er av förslag och tips på hur idrottsföreningar kan göra för att skapa ett ännu bättre samarbete med er föräldrar. Vad kan ni som föräldrar göra?  

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Lars Bo Nielsen på Unsplash

av Etiketter: , , , , , 4 kommentarer

Testa att inte ta upp mobilen nästa gång du har tråkigt

Tar du alltid upp mobilen när du har en stund över? När du väntar på bussen, åker tåg eller går på stan? Tar du upp mobilen när du inte har något att göra hemma? Du är inte ensam i så fall. 

Vi kanske känner lite ångest, det kanske känns tråkigt eller så känner vi oss ensamma. När vi tar upp mobilen och tittar/lyssnar känner vi oss stimulerande, det händer något. Vi känner lite värme, ångesten kanske försvinner och vi känner oss inte lika ensamma. Det kan vara jätteskönt i stunden men långsiktigt kan det göra att ångesten blir jobbigare och att den blir svårare att hantera. 

Testa ibland att inte ta upp mobilen. Står du och väntar på bussen. Se dig omkring. Vad ser du? Vad hör du? Le åt någon. 

Det är ok att något är tråkigt. Ge lite plats åt känslorna, var i kroppen känner du dem? Var lite nyfiken på dem. Observera sedan vad som händer runt dig. Kanske lägger du märke till att huset på andra sidan vägen faktiskt är ganska häftigt, eller att diket är fyllt av vackra blommor. Du kanske ser en älg gå över fältet i fjärran eller så ser du några glada barn och känner hur du själv blir glad.

Om du är hemma kan du prata med din partner eller ett syskon. Eller så kan du läsa några sidor i en bok. Du kan även testa att bara vara, att möta känslorna, observera vilka tankar och känslor som kommer utan att döma dem. Hur jobbigt är det om du bara sitter med dina tankar och känslor en stund? Funkar det? Det kanske till och med blir skönt efter några minuter? Testa ett tag. Du kanske kan prova att göra det igen imorgon?

Det behöver inte vara allt eller inget. Det är ok att ta upp mobilen, gör det ibland. Men testa att inte alltid göra det. Prova att låta mobilen vara nästa gång. Lyft blicken istället.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rågivare)

Foto av Palle Knudsen på Unsplash
av Etiketter: , , , , Lämna en kommentar