Vad ska jag göra för att motivera andra på bästa sätt?

Är det ens möjligt att motivera andra? Provocerande fråga men det är värt att fundera på. Vissa ledare och föräldrar inom idrotten tror att de har möjlighet att styra idrottarnas motivation. Det blir i längden oerhört stressande.

Det är bra att börja med att fundera över vad du kan påverka. Vad kan du göra för att skapa goda förutsättningar för att dina aktiva ska känna sig motiverade? Du kan inte bestämma vad dina barn eller idrottare ska tycka är roligt och stimulerande. Det du däremot kan göra är att arbeta med att se och möte dem, ställa frågor till dem, låta dem vara med och fatta beslut, skapa bra innehåll samt förstärka det de gör bra och deras ansträngning.

Genom öppna frågor till individerna kan du locka fram vad hen vill göra och vad som driver hen. Några exempel:

  • Vad tycker du om att göra?
  • Hur mycket tid skulle du vilja lägga ner på det?
  • Vad var roligast idag?
  • Hur mycket vill du tävla i höst?
  • Vad har fungerat bra i vårt arbete i sommar?
  • Vad vill du fokusera på den här veckan?
  • Vilken övning ska vi börja med?
  • Hur kan jag hjälpa dig på bästa sätt?

Vi träffar många duktiga ledare inom idrotten. Vissa av dem sliter med begreppet motivation och aktiva som inte har den motivation tränaren önskar. En vanlig anledning till det är att de har idrottare som vill sluta och som de försöker behålla i föreningen. Det kan ta oerhört mycket på krafterna.

Det är klart att det är kul om man kan behålla ungdomarna i föreningen, men till vilket pris? Är det värt att andra ungdomar får mindre kvalitativ träning eller att tränare/ledare blir utbrända?

Genom att visa att det är ok att sluta förstår många idrottare att det är på deras villkor, att det är dem som bestämmer vad de vill göra. Det kan ge en upplevd autonomi och i sin tur bidra till en ökad inre motivation.

Som tränare gäller det att arbeta med att göra träningarna så bra som möjligt. Om idrottarna finner den aktuella idrotten rolig och stimulerande så ger du dem bra förutsättningar. Om det är något annat de vill göra så är det nog bäst att de satsar på det istället.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Motivation i idrotten: Tre tips

Nedan kan du ta del av tips på hur du kan öka din motivation, göra den mer hållbar över tid och hur du kan hantera tillfällig brist på motivation.

Flera motivationsfaktorer
Generellt sett är det bra att ha många olika motivationsfaktorer kopplade till sin idrott, det gör den mer hållbar, till exempel: 1) Du älskar idrotten; 2) Du älskar utmaningar; 3) Du vill hela tiden utvecklas och bli bättre; 4), Du tränar tillsammans med goda vänner; 5) Det är bra gemenskap och klimat i gruppen; 6) Du älskar att vinna; 7) Du älskar att ta ut dig själv fysiskt. När vissa behov inte blir tillgodosedda så kanske andra blir det och du fortsätter därmed att vara motiverad under en längre tid jämfört med om du skulle ha färre motivationsfaktorer kopplade till din idrott. En liknelse kan vara att om du bara har en skjorta så blir det jobbigt när den är smutsig, har du fem skjortor så gör det inte lika mycket om en blir smutsig.

Stimulera din inre motivation
Var uppmärksam på situationer under träningar/tävlingar då du upplever att aktiviteten i sig är tillfredsställande:

  • Den häftiga känslan av att sätta ett hopp med en mycket högre svårighetsgrad
  • Upplevelsen av att rida snabbt och felfritt genom banan
  • Känslan när alla passningar sitter precis där du vill
  • Den underbara känslan av att smälla in hårt i madrassen efter 60-metersloppet
  • När du var helt slut men ändå fortsatte kämpa hela vägen
  • Känslan när du flyger ut ur kurvan snabbare än någonsin
  • Upplevelsen när laget är fullständigt samspelt och nästan kan läsa varandras tankar

Många upplever att det är tråkigt/jobbigt att tävla/träna när man inte presterar bra. Ibland kan det dock kännas kul att arbeta med att hitta lösningar eller kämpa vidare och göra sitt bästa för att göra rätt saker fast det inte funkar. När du ser tjusningen i det eller upplever det som stimulerande så uppmärksamma och förstärk det.

Hur kan du göra så att det blir stimulerande eller roligt att tävla när du inte presterar bra? Kan du göra något speciellt och/eller se det från något speciellt perspektiv? Att bara ändra perspektivet från att det suger när du presterar dåligt till att det skulle kunna vara stimulerande att till exempel arbeta med att hitta lösningar en dag när saker inte riktigt stämmer är ett bra och viktigt första steg i att börja uppskatta utmaningen mer. Om du lyckas uppskatta motgångar och gilla delar av det så blir motivationen till din idrott ännu mer hållbar och du kommer förmodligen kunna hantera de tillfällena på ett bättre sätt och även ibland vända det och istället börja prestera riktigt bra. Om du blir bättre på att hantera de dåliga dagarna och lyckas prestera ändå så kan den inre motivationen till att hantera nya sådana situationer öka.

Är du inte motiverad? Kämpa på ändå!
Det är fantastiskt härligt att känna sig riktigt motiverad! ”Jäklar vad jag vill träna nu och köra järnet!”. Många dagar känner man dock inte så, oavsett hur starkt inre motiverad man är till sin idrott. Då är det så viktigt att genomföra träningspassen ändå. Om man vill lyckas inom elitidrott går det inte bara att träna när man är sugen på det. Träningspassen där emellan då man egentligen inte orkar och då lusten lyser med sin frånvaro är minst lika viktiga.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Vem har jag inte snackat med på länge?

Sammanhållningen i gruppen och atmosfären på träningar är viktiga faktorer för en välfungerande grupp och de har stor betydelse för idrottarnas välmående och prestationer. Något som påverkar sammanhållningen är till vilken grad alla idrottarna i gruppen känner sig sedda och inkluderade.

En bra vana att ha när du som idrottare kommer till träningarna är att fundera på vem du inte har snackat med så mycket på sistone och att sedan snacka med hen i samband med träningen. Antingen innan träningen har start, i någon paus eller efter träningen. Det krävs inte så mycket, till exempel att du efter träningen frågar hur det är, att du är närvarande i samtalet och att du pratar lite om helgen eller en ny bra låt som har släppts.

Vem ska du snacka lite extra med på nästa träning?

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Genomför din mentala träning regelbundet

Ett tips vi delade med oss av i ett tidigare blogginlägg (Mental träning i idrotten: fem tips) var att arbeta regelbundet med din mentala träning. Det kan låta självklart men det är oftare lättare sagt än gjort. Under vissa perioder har man goda förutsättningar för att träna mentalt och gör det därför ofta på ett bra sätt. Under andra perioder är förutsättningarna sämre och det är då väldigt lätt hänt att man slutar helt med det.

Det är viktigt att genomföra den mentala träningen regelbundet över tid för att den ska bli mer effektiv och ge så bra effekt som möjligt. För att man ska klara av det är det bra att inte försöka göra för mycket på en gång. Våga prioritera det viktigaste, ibland kan det vara det som känns jobbigast, det som du vill undvika. Men det behöver absolut inte vara så.

Det är värdefullt om du kan fortsätta med den mentala träningen även under mer utmanande perioder. Om du lyckas med det leder träningen troligtvis till bättre effekter. Om du genomför den under en utmanande period så är chansen även större att du klarar av att fortsätta när du går igenom tyngre perioder i framtiden, bland annat för att ditt självförtroende stärks. Om du genomför träningen under en längre tid är chansen större att du märker vilka positiva effekter den medför vilket ökar motivationen till träningen.

Det är viktigt att du ger dig själv cred (positiv feedback) när du genomför den mentala träningen under tyngre perioder. Att du uppmärksammar att du lyckades fortsätta med träningen trots att du hade mycket annat att göra eller mindre motivation.

Något du kan göra för att öka chanserna till att du kommer arbeta vidare med den mentala träningen är regelbunden utvärdering. Du uppmärksammar träningen mer då, du påminns om den och eftersom du följer upp ditt arbete blir det tydligt om du slarvar med att göra det du ska. Ytterligare ett tips är att göra det tillsammans med en kompis, det ökar chansen att det blir av och träningen kan bli roligare att genomföra.

Om du regelbundet utvärderar din mentala träning uppmärksammar du din utveckling, det blir tydligare om du når dina mål och att du faktiskt blir bättre. Det är därför så viktigt att ta med dig det som du gör bra, även om det inte går som det ska. Att du gör det du ska och lär dig av det. Det ökar glädjen, självförtroendet och motivationen.

När det gäller arbetet med att utvärdera din mentala träning är det viktigast att du faktiskt gör det. Det går att jobba med enkla och snabba utvärderingar och det kan göra så stor skillnad jämfört med om du inte gör det alls. Försök inte göra för mycket och krångla inte till det i onödan, det ska hjälpa din mentala träning, inte sätta käppar i hjulet för den. Förenkla arbetet och se till att skapa bra förutsättningar för det.

Vad vill du att vi skriver om på bloggen i framtiden? Hör gärna av dig om det är något speciellt du undrar över inom idrottspsykologi som du vill att vi ska ta upp. Ni når oss på: fredrik@imaginethat.se

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Jag tränar när alla andra solar

När Mikael tänker tillbaka på somrar under sin idrottskarriär minns han hur han under familjens semestrar sprang på klippor, simmade intervaller och gjorde grodhopp upp för branta backar. Det byggde mental styrka. Att göra något som ingen annan gör och framförallt att gå sin egen väg.

Under sommaren har många idrottare ett friare schema. De tränar själva och disciplinen utmanas då ordentligt. Samtidigt är det viktigt med balans och något vi inkluderar i begreppet träning är återhämtning.

Juli är unikt i Sverige, mycket ligger nere och det finns väldigt goda möjligheter att ta det lugnt och få en bra återhämtning (vi vet att det verkligen inte gäller alla). Om du är lite friare under sommaren är det viktigt att utnyttja det och sätta ihop ett bra träningsprogram som verkligen passar dig. Se till att få bra med återhämtning och prioritera träning som passar och hjälper dig. Var realistisk i din planering.

Några frågor som är bra att besvara:

  • Vad vill du få ut av sommaren?
  • Vad skulle vara bra för dig att förbättra under sommaren (till exempel benstyrka, teknik i serven eller psykologisk flexibilitet)?
  • Vad vill du göra förutom att träna och tävla?
  • Hur mycket återhämtning behöver du?

Det viktiga under sommaren är att du vågar välja din väg, din unika väg. Vad behöver du? Det är en utmaning att ta reda på vad du behöver och att sedan våga gå den vägen.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Tänk långsiktigt och våga fokusera på detaljer

Vad siktar du mot som idrottare? Var vill du befinna dig om ett, fem och tio år?

Sommaren är lugnare för många idrottare (vi vet, för många är det inte så) och då finns möjligheten att verkligen fokusera på det du behöver utveckla. Behöver du stärka upp någon kroppsdel? Vore det bra att arbeta lite extra med mental träning? Behöver du förbättra rörligheten i vissa områden eller finns det någon teknisk detalj du vill förbättra?

När du är tillbaka i träningen med gruppen kan det vara svårare och mer utmanade att tillgodose dina individuella behov. Nu under sommaren kanske det bara är du och träningen. Utnyttja det!

Du kanske kan förbättra din bålstyrka, bli bättre på att hantera tankar och känslor, förbättra din rörlighet i axlarna eller förbättra tekniken i ditt slagskott.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Hur kan jag/vi bli bättre på att vinna mot dem som är sämre?

Det är klart att man borde vinna mot dem som är sämre!

Nej, det är långt ifrån självklart, många idrottare upplever nämligen att det är jobbigt att tävla mot de som inte är lika bra och presterar i regel sämre då. Det handlar generellt om att man upplever att man har mer att förlora i en sådan match. Hotet blir större och nervositeten kan därmed öka. Det kan göra att man blir mer passiv, avvaktande och håller igen. Dessa beteenden gynnar sällan prestationen. Risken är också större att man är blir uppmärksam på saker man gör dåligt jämfört med när man tävlar mot någon som är jämnbra eller bättre.

Vad är det egentligen som avgör om idrottaren är sämre eller inte?

Ofta handlar det om ranking, ålder, rykten och hur bra idrottaren var när man såg dem sist. Men idrottaren kanske inte är sämre eller i alla fall inte så mycket sämre som man föreställer sig. Att tänka i dessa banor är inte heller särskilt hjälpsamt. Det kan vara bra att känna till deras taktik, svagheter och styrkor och använda det till sin fördel. Huvudfokus bör dock ligga på dig själv och att göra det du ska. Oavsett hur bra motståndarna är vill du ju göra ditt bästa för att vinna och för att utvecklas så mycket som möjligt.

Här är några saker du kan tänka på om du tycker att det är jobbigt att tävla mot de som är sämre:

  1. Arbeta med att inte fokusera på om de är bättre eller sämre utan på vad du ska göra och på att göra ditt bästa.
  2. Du kanske anser att du är bättre på pappret men det betyder inte att det kommer att vara lätt. Din motståndare kanske har blivit bättre och du kanske egentligen inte är bättre än hen längre. Om du tycker att det är svårt att möta de som är sämre så tycker du ju också just det, att det är svårt och då är det ju inte lätt. Man är bra och mindre bra på olika saker och det kan hjälpa dig om du ser det här som det är, att det är en utmaning. Då är det ju på något sätt inte lika dåligt om du inte klarar av det, det är ju utmanande för dig. Samtidigt är det något du kan träna och bli bättre på. Det behöver inte fortsätta vara svårt, du kan lära dig att bli bra på att möta motståndare som på pappret är sämre.
  3. För att bli bättre på att möta motståndare som är sämre på pappret är det viktigt att kunna hantera nervositet på ett bra sätt. Här är några saker du kan tänka på för att göra det:
    – Arbeta med att acceptera att du är nervös när du är det
    – Arbeta med att göra det du ska fast du är nervös
    Ge dig själv cred för att du gör det du ska när du är nervös även om det går dåligt
  4. Det måste vara ok att göra misstag. Du gör ditt bästa för att göra det du ska. Du kan ge allt! Men om du gör ett misstag så arbeta med att acceptera det. Ju snabbare du kan acceptera det under tävling desto bättre. Hur kan du göra det bättre nästa gång (kan du vara noggrannare? Kan du använda bättre marginal?)? Om du har lärt dig något av det så är det lättare att släppa det, då har du ju fått ut något av det, då var det inte bara ett värdelöst misstag. Fråga dig också om du gjort något bra i situationen (du möte bollen och slog igenom ordentligt fast det var läskigt). Det är jätteviktigt att dig själv cred när du gör rätt saker oavsett om det blir ett bra resultat eller inte. Det viktiga är att du fortsätter göra rätt saker och gör det mer och mer.
  5. Var snäll mot dig själv! Föreställ dig skillnaden mellan att hjälpa och stötta dig själv i en sådan här match/tävling och att vara hård mot dig själv, trycka ner dig själv och ge dig själv en massa skit. Det blir mycket jobbigare och du lär prestera sämre om du är för hård och taskig mot dig själv. Tyvärr är det dock vanligt att idrottare är elaka mot sig själva i dessa lägen. Hjälp dig själv, acceptera misstag, förstärk det du gör bra och uppmuntra dig själv istället!

Avslutningsvis vill vi tipsa om Hjärnskrynklarnas podcastavsnitt om detta ämne: ”Varför förlorar vi mot dem som är sämre?”. I det avsnittet diskuteras varför det kan vara svårt att möta dem som är sämre och vad man kan göra för att bli bättre på det.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Inlägget handlar om hur man kan bli bättre på att prestera mot sämre motståndare. Många idrottare tycker nämligen att det är svårt att tävla mot de som är sämre. Det är något som är vanligt att tennisspelare upplever. Därför har vi inkluderat en bild på tennisbanor i inlägget.

Utmaningen att hela tiden utvecklas

När är jag klar? Är det ok att vara nöjd efter dagens tävling/match?

Vi upplever att många idrottare är missnöjda efter deras prestationer, framförallt om de har förlorat. Det är klart att det är ok att vara missnöjd och det kan sporra en att fortsätta jobba ännu hårdare och komma tillbaka ännu bättre. Men ofta blir idrottare för hårda mot sig själva och det blir snabbt destruktivt. Att vara nöjd upplever vi som ett negativt laddat ord, det är synd. Det är viktigt att få känna sig nöjd och bara för att man är nöjd med sin prestation betyder inte det att man nöjer sig.

Vi tror inte att det svenska herrlandslaget i fotboll kommer nöja sig efter deras fantastiska vinst över Mexiko i fotbolls-VM. Men vi tror och hoppas att de kände sig nöjda efter matchen igår.

Man får alltså vara nöjd i stunden. Att få känna sig nöjd innebär bättre förutsättningar för att må bra och det leder förmodligen till en bättre kvalitet på återhämtningen. Om man är nöjd med sin insats kan man se det man har gjort bra och acceptera det som har gått mindre bra.

Det tär på både motivation och självförtroende att inte ge sig själv tillräckligt med cred för det man har gjort. Bara för att du är nöjd med dina insatser betyder ju inte det att du har mindre motivation eller driv att nå dina långsiktiga mål. Det kan ju snarare vara så att det över tid ger dig tillräckligt med kraft för att fortsätta vilja utvecklas och orka kämpa dig igenom tillräckligt motgångar för att tillslut nå målen.

Att vilja utvecklas och hela tiden bli bättre är en underbar drivkraft och någonting som du ska ta väl hand om. Men det är också ok och viktigt att vara nöjd, att då och då stanna upp och vara stolt och nöjd över det arbetet du har genomfört och de förbättringar du har gjort. Träna på att vara nöjd om du har gjort ditt bästa, trots motgång och förlust, det kommer att hjälpa din utveckling.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Förslag på hur du kan arbeta för att förbättra idrottares kroppsspråk

Idrottares kroppsspråk är viktigt på många sätt. Det speglar ofta hur idrottarna presterar och känner sig. Om idrottaren är taggad och positiv har hen generellt sett ett mer positivt kroppsspråk än om hen har lågt självförtroende och är besviken på sig själv.

Kroppsspråk är ett värdefullt verktyg som idrottare kan använda för att påverka sig själva positivt. Genom att under träning/tävling arbeta med att ha ett bra och positivt kroppsspråk kan man se till att prestera bättre även under tyngre perioder och det stärker självförtroendet och påverkar attityden positivt.

Kroppsspråket kan även påverka motståndarna och ofta kan det bli en positiv bieffekt av att arbeta med det. Men det är svårt att veta om och hur det påverkar motståndarna. Därför anser vi att man främst ska arbeta med det för sin egen skull och sin egen prestation.

Vi rekommenderar att man ibland genomför övningar med fokus på kroppsspråk. Det kan vara vanliga övningar ni brukar genomföra under träningarna. Skillnaden är att ni lägger till ett fokus på kroppsspråk och att det är det som är det nya huvudsyftet med övningen.

Om ni har möjlighet kan det vara givande att även arbeta med att filma genomförandet. Ni kan till exempel göra på följande sätt:

Förslag 1.

  1. Genomför övningen som ni brukar.
  2. Gå igenom hur idrottarna kan arbeta med sitt kroppsspråk, vad ett bra och mindre kroppsspråk innebär och vad som kan vara bra att tänka på.
  3. Genomför övningen igen med fokus på kroppsspråket. Filma gärna övningen om ni har möjlighet. Se på filmerna (när övningen genomförs med ett bra kroppsspråk och när den genomförs med ett dåligt kroppsspråk) och jämför idrottarnas kroppsspråk och prestationer. Hur upplevde idrottarna det? Hur gick det att arbeta med det? Påverkade det deras prestationer? Diskutera hur ni kan arbeta vidare med det i er fortsatta träning.

Förslag 2.

  1. Berätta för idrottarna hur de kan arbeta med sitt kroppsspråk, vad ett bra och mindre bra kroppsspråk innebär och vad som kan vara bra att tänka på.
  2. Genomför övningen med fokus på kroppsspråket och filma genomförandet (mätning 1). Se på filmen och analysera övningen. Hur upplevde idrottarna det? Hur gick det att arbeta med det? Påverkade det deras prestationer?
  3. Genomför kontinuerligt någon eller några övningar med fokus på kroppsspråket under träningarna under den kommande månaden. Uppmärksamma det regelbundet under olika tillfällen under träningarna och i samband med tävlingar. Ge positiv feedback på det när idrottarna använder sig av bra kroppsspråk (speciellt under tyngre perioder).
  4. Genomför samma övning som ni genomförde vid mätning 1 en månad senare och genomför den på samma sätt (mätning 2). Filma den och jämför filmerna. Har det skett någon utveckling? Vad är skillnaden? Vad gör de bra?

Om ni har möjlighet är det väldigt givande att även filma tävlingar och analysera och jämföra kroppsspråket i dem.

Lycka till!
Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

Ge 100% nu Melissa! Ja, men vad är det jag ska göra då?

Vi alla känner igen det, ”Ut och ge 100%!” Eller för dem som struntar i naturlagarna, ”Ut och ge 110%!”. Det är heller inte utan anledning som det är ett så vanligt uttryck, vikten av att göra sitt bästa kan inte nog betonas. Men det är inte alltid tydligt, långt ifrån. I många fall är det något som saknas, nämligen information kring riktningen av ansträngningen.

Vad är det vi ska göra? Vad är det vi ska göra vårt bästa med? Det blir mycket lättare att göra sitt bästa om det är tydligt vad det är för något. Är det att:

  • Genomföra sina rutiner mellan alla poäng?
  • Genomföra sin pre-shot rutin och sin post-shot rutin?
  • Committa helt i slaget?
  • Fortsätta att återfokusera på det man ska göra?
  • Alltid ge allt för att ta tillbaka bollen när man har förlorat den?
  • Kontinuerligt kommunicera med sina lagkamrater?
  • Alltid bibehålla ett intensivt fotarbete?
  • Ha snabba sidledsförflyttningar?

Prata igenom vad det innebär att göra sitt bästa på träning/tävling, att ge 100%. Diskutera vad idrottarna ska fokusera på och vilka beteenden de ska genomföra. Det är även bra att uppmärksamma vilka beteenden de använder sig av när de anstränger sig mindre.

  • Tittar de på spelet på de andra banorna mellan bollar och vid sidbyten under sin egen match?
  • Hoppar de över pre-short rutinen?
  • Går de tillbaka (istället för att springa) när det andra laget kontrar?
  • Slutar de kommunicera och ge feedback till sina lagkamrater?

Om man känner igen de beteenden som inte är önskvärda kan man sluta med dem och istället arbeta med att genomföra de som är bra.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)