Hur tränar du? Idrottspsykologi och din inställning till träning

Är ditt mål att lyckas inom tävlingsidrotten? I så fall, hur tränar du? Troligtvis har du tränare som hjälper dig planera träningsmängd och vad du ska träna på. Inställningen till träningen och hur du ska genomföra träningspassen bestämmer du.

Hur mycket reflekterar du kring hur du tränar? En god idé är att regelbundet avsätta tid för att till exempel reflektera kring följande frågeställningar: Hur förberedd är du när du kommer till träningen? Hur tävlingslikt tränar du? Hur motiverad är du på träningen? Hur hårt kämpar du? Hur fokuserad är du? Hur ser din mentala träning ut? Utvärderar du hur väl du genomför träningen och hur du utvecklas?

Det finns mycket man kan göra för att få ut så mycket som möjligt av sin träning. Om man är elitidrottare så tränar man för att utvecklas och för att prestera så bra som möjligt när det verkligen gäller på tävling. För att kunna göra det behöver det finnas ett långsiktigt perspektiv, det är bra för att skapa en hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menar vi att du ska hålla hela vägen (både när det gäller hälsa och motivation). Det är lätt hänt att man vill för mycket för snabbt och därför stressar fram resultat. Det ökar risken för till exempel skador.

Skapa rutiner som är så lika som möjligt på träning och tävling. Ha till exempel samma rutiner innan du ska serva, påbörja ansatsen, lägga straffen, påbörja programmet etc. på träning som på tävling.

Inlägget handlar om idrottspsykologi och inställningen till träning och därför passar det bra att inkludera en bild på en tennisbana

Det är bra att sätta mål innan ett träningspass på vad du vill få ut av passet, dessa mål ska ligga i linje med dina större mer övergripande mål. Exempel på mål i olika idrotter kan vara sätta det nya hoppet, lyckas med 90 procent av passningarna och springa alla loppen på dagens träning under 27.50. Utvärdera även efter träningspasset hur bra det gick på träningen. Nådde du dina mål? Vad gick bra? Vad gjorde du mindre bra? Hur kan du förbättra det till nästa träningspass?

Du blir bättre på det du tränar på. Det gäller bland annat fokus. Om du är ofokuserad under vissa moment på träning påverkar det även ditt fokus i samband med tävling. Om du arbetar med att vara fullständigt fokuserad på uppgiften under träningar blir du även bättre på detta under tävlingar. Det betyder inte att du ska vara helt fokuserad på träningen under hela träningspasset. Det kommer inte bli bra och du kommer istället bli trött och tänka på annat. Fokusera på uppgiften till 100% under en övning, efter övningen kan du slappna av även mentalt och låta tankarna fara dit de vill. Innan nästa övning fokuserar du återigen på uppgiften och anstränger dig för att prestera så bra som möjligt.

En viktig komponent inom träning är återhämtning och det går inte att ha det ena utan det andra. Ger du dig själv den återhämtning du behöver för att kunna genomföra den träning du behöver? För att få en så bra återhämtning som möjligt räcker det inte enbart att ”inte träna”. Förutom god kost/sömn samt vanlig vila (t.ex. att ligga i soffan och se på tv/läsa en bok och spela tv-/dataspel) är det bra med aktiv återhämtning, som till exempel massage och yoga. Det är även nyttigt att koppla av mentalt och koppla bort prestation helt och hållet (idrott, skola och arbete) och göra helt andra saker (läs mer om det här), till exempel gå på teater, resa eller vara med familjen.

För att orka träna de enorma mängder som krävs och framför allt för att orka genomföra träningspassen på det sätt som krävs behövs det mycket motivation. Det räcker heller inte med ”mycket motivation” utan det gäller även att ha rätt typ av motivation. Ett stort fokus på inre motivation är till exempel viktigt (läs mer om inre motivation här). För att arbeta med din motivation är det bra att funderar på varför du tränar och tävlar. Varför du vill satsa så enormt hårt på det? Är det för din skull? Mår du bra av det? Man får inte heller glömma bort disciplin, för att nå långt krävs det att man genomför träningen ordentligt fast man kanske inte är så motiverad att träna den dagen.

Ha fantasi när det gäller att skapa en så tävlingslik träningsmiljö som möjligt; sparra mot bättre och sämre motståndare, bjud in publik under vissa träningspass, spela upp publikljud när du tränar och träna i matchkläder ibland.

Fundera över vilken inställning du behöver ha för att utvecklas som mest på dina träningspass. Vanligtvis tränar man mycket mer än man tävlar. Vad du gör på träningarna spelar stor roll. Går du till träningen och enbart ”sitter av” tiden? Träningspass ska inte bara genomföras för att genomföras, ett kryss i kalendern medför i sig ingen utveckling. Alla elitidrottare tränar mycket. Det gäller att få ut så mycket som möjligt av varje pass. Självklart utan att känna för mycket stress över det. Men tänk efter och satsa på varje träningspass. Att träna bra höjer självförtroendet och om du har en bra plan och vet att du satsar hårt på varje träningspass kan du slappna av bättre mentalt mellan passen och då få en bättre återhämtning.

Fundera även på vad du kan göra för att göra träningen mer lustfylld och inspirerande (läs mer om det här: ”Måste träningen verkligen vara rolig?”). Många pass kommer att vara riktigt tuffa och jobbiga, men de kan fortfarande vara lustfyllda och stimulerande.

Diskutera gärna detta med din tränare. Arbeta tillsammans för att förbättra dina träningar.

Hur ser ditt nästa träningspass ut? Hur kan du göra det ännu bättre?

Hur gör du för att få ut så mycket som möjligt av dina träningspass? Dela gärna med dig av dina bästa tips i kommentarsfältet nedan.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , , Lämna en kommentar

Fokusera på rätt saker under dina prestationer och/eller din semester

Personlig tränare, sjukgymnast, dietist, massör, idrottspsykolog, läkare med mera. Det hade väl varit trevligt att ha? I VM är det en verklighet för vissa spelare.

Varför?

Av flera anledningar, vissa mer självklara än andra. Det finns andra som kanske inte lika många tänker på. Lag som åker till VM har ofta med sig en personlig kock, som ansvarar för maten. De självklara anledningarna för det är ju bland annat att de ska få god, bra och säker mat. Ytterligare en fördel är att spelarna ska kunna fokusera på att spela fotboll och inte vad de ska äta. Det fyller i stort sett samma funktion som dieter folk genomför. Sen kanske inte alltid dieterna i sig är de bästa. För de som till exempel använder sig av 5:2 skapar dieten en tydlig struktur som hjälper den som genomför dieten att fokusera på rätt saker (enligt dieten). Man behöver alltså inte tänka för mycket på vad man ska äta utan kan förlita sig på att läsa boken och följa givna recept samt riktlinjer. Ett annat exempel är Sheldon i TV-serien ”Big bang theory” som i ett avsnitt slog tärning för att fatta beslut i livet. Till exempel vad han skulle äta på en restaurang. Motiveringen för metoden är att han då släpper hjärnan fri att tänka på annat.

Vad väljer du att fokusera på för att prestera som bäst? Vad väljer du att fokusera på under sommaren? Om du är mitt i din säsong kan du genom att arbeta fram bra rutiner hjälpa dig själv att fokusera på rätt saker inför tävlingar. Troligtvis har du redan flera fina rutiner, men det skadar ju inte att förbättra dem :-). Om du däremot är ledig under sommaren så fokusera på att vara ledig. Se till att du har bra rutiner som gör att du kan slappna av. Det kan till exempel vara att du har en plan för din träning när du kommer tillbaka från den inplanerade semestern. Eller att du har rutiner för vad du ska göra på din semester, att till exempel enbart kolla Facebook 15 min per dag, på en bestämd tid.

Alla har inte samma förutsättningar att ha en egen kock, massör, sjukgymnast eller liknande. Däremot kan vi hjälpa oss själva att skapa en struktur kring idrottandet och göra en plan. Du kanske inte behöver handla i matbutiken varje dag utan kan veckohandla och planera dina måltider, vecka för vecka. Det frigör tankeverksamhet som du kan placera på annat. Det kan även handla om att planera kommande resor, familjeaktiviteter och släktmiddagar.

Men hallå! Ska jag planera allt i mitt liv?

Nej, det menar vi inte. Däremot så mycket som du tycker känns rimligt utan att det får negativa konsekvenser. Om du till exempel sitter hemma och planerar på helger istället för att träna, träffa vänner eller göra annat. Då är det troligtvis problematiskt. Men annars, planera! Livet är oförutsägbart och kommer medföra mängder av överraskningar och moment som kräver att du agerar direkt. Så det hjälper att styra det i riktningen du vill och planera det du kan och sedan vara flexibel och hantera det som faktiskt sker.

/Mikael och Fredrik (idrottspsykologiska rådgivare)

Vi skriver bland annat om sommarsemester och därför har vi lagt in en underbar sommarbild
www.fotoakuten.se

av Etiketter: , , , 2 kommentarer

Fotbolls-VM och hantera förväntningar

Fotbolls-VM har börjat! Kommer Neymar klara av att hantera pressen?

Trots bristande infrastruktur, strejkande medborgare, segregation och för stora arenaprojekt. Fotbolls-VM i Brasilien. Det största idrottsevenemanget i världen säger vissa. Brasilien är stora favoriter på hemmaplan. Kommer de att vinna?

De har en spelare som har växt till att bli deras fixstjärna, nämligen Neymar da Silva Santos. I flera medier ställs frågan om han kommer han klara av att hantera förväntningarna att bära laget framåt. Relevant fråga. Vi vet inte svaret (det vi vet är att han började mästerskapet med att göra två mål) men om vi blickar tillbaka har stjärnor inte alltid lyckats, utan ibland fallit för trycket.

Vad avgör om man klarar av att hantera förväntningar på ett bra sätt?

Vad de brasilianska fotbollsspelarna än gör så kommer förväntningarna inte att försvinna på dem. Alla i Brasilien vill att landet ska vinna VM guld. Fotboll är en stor sport i Braslien och genom historien har de skördat många och stora framgångar. Den brasilianska befolkningen och media kommer inte sänka kraven på landslaget, de kommer bibehålla de förväntningar tills VM är över.

Det innebär att spelarna själva får arbeta med att hantera de krav som ställs på dem. Spelarna bör se över sina processmål. Vilka kontrollerbara faktorer bör de fokusera på? Vad behöver de åstadkomma för att prestera så bra som möjligt? Detta leder nödvändigtvis inte till vinst, men det hjälper dem att prestera. Presterar alla i det brasilianska laget väl så kommer de att gå långt.

Inlägget handlar om fotboll-VM och därför har vi med ett foto på en fotbollsplan
Foto av Nathan Rogers på Unsplash

I mästerskap kan vi läsa om landslag eller individuella spelare som inte läser tidningar eller nu på senare tid inte heller kollar av sociala medier. Det är bra metoder för att behålla fokus på sig själv och sin egen prestation. Genom att ta in vad för många runt omkring tycker kan lätt skapa förvirring kring dina egna krav och andras.

Att använda ”grundbeteenden” (d.v.s. beteenden som är viktiga i din idrott, beteenden som du har mer kontroll över och som är naturliga för dig) är ett bra tips och är en typ av processtänk. Definiera till exempel tre beteenden som du som idrottare kan luta dig emot under en prestation. Inom fotbollen kan tre grundbeteenden till exempel vara att:

1)     Springa på alla bollar
2)     Använda kroppen i närkamper
3)     Vilja ha boll hela tiden

Om du som idrottare har sådana beteenden att luta dig emot när pressen är stor är det lättare att bibehålla fokus på det som du kan påverka. Och därmed kunna prestera bättre.

I den här texten tog vi upp några saker som kan vara bra att tänka på. Att vinna VM, ja då krävs det en hel del! Tror ni att Brasilien klara av det?

/Mikael och Fredrik (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , , , Lämna en kommentar

Betydelsen av ett långsiktigt perspektiv inom idrotten

Hur länge vill du satsa på din idrott?

Vad krävs för att du ska bli bäst?

Det är två frågor som är bra att besvara för dig som verkligen satsar. För om du bestämmer dig för att satsa mot världseliten så kommer du inte komma dit över en natt. Du har ett enormt arbete framför dig.

Frågan är om du är medveten om vad som krävs av dig? Behöver du veta det? Vi tror att många behöver skapa sig en bättre bild av vad det innebär att satsa mot världseliten. Det kommer att ge dig bättre möjligheter att lyckas. Risken är att du kanske väljer att satsa på något annat om du har en bättre förståelse av vad det innebär att satsa på en elitidrottskarriär och hur tufft det kommer bli. Å andra sidan kanske du inte heller ska göra satsningen om du inte är beredd att lägga ner den tiden som krävs. Oavsett är det bra att veta.

När vi arbetar med idrottare hjälper vi dem ofta att sätta upp en långsiktig plan. Vi arbetar med målsättning/vision 10, 5 och 1 år framåt i tiden. Målsättningen om 10 år är mer ”luftig” jämfört med den om 5 och 1 år. Ju närmare vi kommer nutid desto mer specifik målsättning.

Vi rekommenderar att du skapar en 10-årsplan. Varför?

Lättare att prioritera
Om du har klart för dig vart du vill vara om 10 år kan du göra en långsiktig plan. Det är lättare att inse att du inte behöver vara som bäst imorgon om du har klar en bild av hur vägen du ska vandra ser ut.

Skapar ett lugn och harmoni
Genom att du vet din långsiktiga plan kan du lättare undvika ältande. Om du förlorar en tävling så blir det en del i helheten. I stunden kan det få vara hemskt men efter ett tag kan du släppa det och återgå till din långsiktiga plan. Det blir även lättare att lära dig av dessa erfarenheter då och att se det som en del i utvecklingen.

Tålamod
Du kommer troligtvis att öka ditt tålamod att nöta tekniker inom din idrott. Om du ska fokusera på en specifik teknik under 6 månader (vilket kan vara en verklighet i vissa idrotter) gäller det att ge det 6 månader (det gäller dock även att kunna vara flexibel).

Undviker kortsiktiga lösningar
I samband med förändringar blir vi ibland lite sämre för att sedan bli ännu bättre. Förbättringen sker dock inte om du hela tiden arbetar med kortsiktiga lösningar. Genom att ha en långsiktig plan är det lättare att notera när det finns en risk att du väljer en kortsiktig genväg och då istället hålla dig till din långsiktiga plan. Ett exempel är att du som golfspelare går tillbaka och använder dina gamla klubbor för att du i stunden känner dig mer säker med det. Långsiktigt vet du dock du kommer spela bättre med dina nya klubbor.

Vi människor gillar generellt snabba belöningar och lösningar och därav kan vi behöva all hjälp vi kan få med att tänka långsiktigt.

Under nuvarande coronatider kan det vara svårt att sätta mål för 2022 då det finns mycket osäkerhet över hur det kommer bli med till exempel tävlingar. Många idrottare/lag har dock möjlighet att arbeta mycket med träningsmål (process- och prestationsmål) under detta år. I dessa tider är det också extra viktigt att arbeta långsiktigt.

/Mikael och Fredrik (idrottspsykologiska rådgivare)

Texten handlar om hur man kan arbeta långsiktigt för att lyckas inom idrotten. Därför har vi en bild på elitidrottare.
Foto av Jeffrey F Lin på Unsplash

av Etiketter: , , Lämna en kommentar

Förstärk det du gör bra idag!

Du har precis genomfört en bra prestation. Det kan ha varit en bra träning, match, eller tävling. Vad gör du?

Belönar du dig själv för att du gjorde en bra prestation?
Skriver du ner vad du gjorde bra?
Skriver du ner vad du gjorde dåligt?

En del idrottare är dåliga på att uppmärksamma det positiva. Ofta fokuserar idrottare på vad de gjorde dåligt och hur de kan förbättra det. Det är naturligt inom idrotten att hela tiden vilja utvecklas och sträva efter att förbättra sig. Men varför inte också förstärka det som du redan idag gör bra?

Markus spelar golf och är riktigt duktig på närspel. Däremot är han mindre bra på att slå långt (han slår driver, spoon och järnslag kortare än hans kompisar). Vad tränar Markus mest på? Jo att öka längden på hans slag. Det är givetvis bra att han tränar på att öka längden i hans slag då det krävs att man kan slå långt för att lyckas inom golfen. Men det finns spelare ute på touren som idag slår kort i förhållande till andra spelare, men ändå är de riktigt bra för de är bra på flera andra saker. Det är således viktigt för Markus att han även fortsätter att träna hårt på sina styrkor och fortsätter förbättra dem. Vi kan inte vara bra på allt. Oavsett om det är idrott eller någonting annat, vi har våra starka och svaga sidor.

Bågskytte
www.fotoakuten.se

Som idrottare ska du arbeta med dina svaga sidor men frågan är om inte de flesta idrottarna arbetar för mycket med sina svaga sidor istället för att även förbättra deras styrkor.

Vi deltog på en föreläsning där en erfaren företagsledare sa att han i utvecklingssamtal inte längre arbetade med förbättringspunkter. Varför? Jo, svaret var för att det inte var någon av hans anställda som förbättrade de punkterna. Han förstärkte istället det som de gjorde bra och de arbetade med hur de kunde utveckla de egenskaperna. Han upplevde att det hade positiv effekt och det tror vi även idrottaren skulle uppleva om tränare fokuserade mer på det idrottarna redan gör bra idag.

Ibland upplever vi att det finns en självkritisk kultur inom idrotten som bland annat innefattar att man ska våga ta kritik och faktisk erkänna och se sina misstag. Det är bra och viktigt men det gäller även att uppmärksamma det man gör bra och lyfta fram styrkor.

Testa!

Skriv under två veckor ned minst tre saker du har gjort bra efter träningar och tävlingar. Bara saker du har gjort bra. Fokusera på dem och ta till dig det.

Lycka till!
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , 1 kommentar

Den mörka naturliga sidan av idrotten och idrottspsykologins roll

Ekonomin är säkrad och du får göra det du drömt om sedan du var liten, du tävlar mot de allra bästa i världen! Elitidrotten.

Är ovanstående ingredienser ett kvitto på välmående?

Svar: Nej.

En elitidrottare mår inte alltid bra. Göran Kenttä har skrivit en bra artikel med rubriken ”Den deprimerande olympiern” (2012). I den tar han upp att även elitidrottare kan lida av psykisk ohälsa såsom depression, nedstämdhet, ångest, tvångssyndrom, beroende, missbruk, ätstörningar, bipolär sjukdom, schizofreni, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt utmattningssyndrom.

Kanske upplevs det förvånade men det är en självklarhet. Idrottare är också människor och vi människor mår ibland dåligt. I media skrev nyligen om den Australiensiska stavhopparen Steve Hooker och att han slutar baserat på mental utbrändhet, han uppger i artikeln att han trodde kroppen som fysiskt skulle protestera först, men det visade sig vara psyket som satte stopp för hans karriär.

Just den här tankebanan som nämns ovan tror vi många idrottare har och det är ett mindre bra perspektiv att ha. Att se sig själv som för stora och starka för att må dåligt mentalt. Att det enda sättet man kan bli stoppad på är genom att kroppen säger ifrån i form av fysiska skador. Alla vi som har upplevt känslan att få vara liten och kura ihop sig tillsammans med någon som älskar en oavsett hur man är vet hur skönt det kan vara. Att få känna sig liten, att få känna sig sårbar och ändå accepterad och älskad. Att kunna gör det det ger en styrka. Även en för en stark idrottare som vunnit OS-guld.

Det som framförallt är mindre bra med tankebanan ”stor och stark” är att själva idrottsutövandet kan förstärka den psykiska ohälsan. För om du lider av ångest, vi vill här betona ”lider” då enbart ångest i sig är naturligt för oss. Om du lider av ångest och tränar kan träningen i sig vara ett sätt att dämpa ångesten på. Det är även något som kan fungera kortsiktigt. Fortsätter du dock så över en längre tid och aldrig ger utrymme för ångesten att lösas upp riskerar du att förvärra din psykiska ohälsa.

Det finns väldigt många exempel på psykisk ohälsa inom idrotten och senaste tiden skrev även media om en studie som gjorts på fotbollsspelare som lider av ångest och depression både under och efter sin karriär.

Så problematiken finns. Frågan är hur du som tränare, aktiv, förälder, idrottspsykologiska rådgivare eller andra aktiva runt idrotten kan förbättra problematiken. Otroligt mycket tror vi kommer förändras om vi ”bara” uppmärksammar detta faktum. Att en idrottare som ”ser” stark ut nödvändigtvis inte även måste må bra. Enbart den korta reflektionen och medvetenheten om att vi alla är människor kommer hjälpa mycket!

Det är svårt att själv inse när man gör något som är mindre bra för en själv. Där behövs omgivningen, en modig omgivning. Som vågar ifrågasätta och vågar närma sig känsliga frågor.

Vi fundera på hur vi pratar med idrottare. Hur mycket diskuterar vi obehagliga känslor och tankar? Diskuterar vi det alls eller undviker vi det för att inte riskera att ”jinxa” det ”Fråga inte hur han mår för då kommer han bara att tänka mer på det”. Vi lovar att en person som mår dåligt kommer må sämre om hen inte får prata om det. En idrottare som mår bra kommer nog bara uppskatta om någon frågor hen hur hen mår. Det är alltid härligt att veta att folk i sin omgivning bryr sig om en. Då kanske också tröskeln minskar för hen att prata med den personen om det om hen senare skulle må sämre.

Att just prata om det, att faktiskt höra sig själv säga att man har ångest, känner sig nedstämd eller inte mår så bra skapar perspektiv. Det är mycket enklare att förhålla sig till ord än abstrakta tankar och det kan vara otroligt skönt att få dela bördan med någon som lyssnar. Att bara sätta ord på det kan hjälpa personen.

Det här några av våra tankar kring problematiken och det finns inga direkta rätt eller fel. Däremot tror vi på att vara mänsklig och hjälpa andra människor, oavsett om det gäller idrottare eller inte. Kommer vi dit tror vi att den psykisk ohälsan kommer minska.

Vi önskar dig en bra fortsättning på dagen!
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Stenar i havet
Källa: www.fotoakuten.se

av Etiketter: , , , , , , , Lämna en kommentar

Förändringar inom idrotten – ett idrottspsykologiskt perspektiv

Inom Buddismen används begreppet ”allt är föränderligt” flitigt och visst förändras vi hela tiden. Ibland är förändringen tydlig och ibland lägger vi inte märke till den förrän efteråt.

Hur kan man arbeta med förändringar inom idrotten? Något som är viktigt är att utveckla beteenden som är fördelaktiga för utförandet, till exempel att ha god stegisättning när man hoppar höjdhopp, svänga tidigt i slalom eller att vara skicklig på baklängesåkning i ishockey. Det kan också handla om beteenden som till exempel att våga vila eller sova mer och bättre. Men hur genomförs dessa förändringar på bästa sätt?

Vi har tidigare skrivit om målsättningsarbete och vikten av att använda processmål. Vägen fram mot resultatmålet. Om vi tar ishockey som exempel så kan processmål för säsongen vara:

–          Hårdare skott
–          Snabbare första skär
–          Markeringsspel framför mål

Dessa tre mål kan spelaren fokusera på under säsongen och förbättra. Men hur många idrottare vill ”bara” förbättra tre saker när de kan förbättra allt? Som svar på frågan så är det inte många. När vi för en dialog gällande processmål med de idrottare vi arbetar med får vi betona att det är bättre att fokusera på några mål istället för att ha för många. Utöver de tre processmål du sätter upp kommer du utveckla andra saker. Att fokusera på att skjuta hårdare innebär inte med automatik att du till exempel slutar utveckla ditt passningsspel, du kommer att utveckla det också. Fokusera på 1-3 saker i taget och arbeta med att förbättra dessa. Reflektera över vad du behöver göra för att utveckla dessa saker, gör en bra plan med konkreta saker du ska arbeta med. Arbeta systematiskt och se till att verkligen göra det du ska.

Förändring tar tid. Vad är då bäst? Kortsiktiga eller långsiktiga lösningar på problem? Vi tycker långsiktiga lösningar generellt är bäst. Trots detta fokuserar många för mycket på kortsiktiga lösningar. Exempel på kortsiktiga och lösningar kan vara att:

–          Sparka tränaren
–          Bestraffa spelare
–          Ändra rutiner

Träningsredskap

Källa: www.fotoakuten.se

Idrotten kan bli bättre med att ha tålamod och hjälpa aktiva, tränare eller andra engagerade inom idrotten  igenom förändringsprocesser. Hjälpa gör du genom att bland annat stötta och finnas där. Säga att det är OK att vara förvirrad då du befinner dig i en förändringsprocess. Som golfare kan det till exempel vara en lång och frustrerande process att ändra tekniken i svingen. Det leder ofta till att de faktiskt presterar sämre under en period innan de börjar prestera bättre igen (under förutsättningen att det är en bra förändring av svingen och att spelaren hanterar förändringen på ett bra sätt). Stavhopperskan Ilena Isinbajeva är ett härligt exempel då hon under cirka två år arbetade med att utveckla sin teknik, under de åren presterade hon sämre men kom sedan tillbaka bättre än hon var tidigare. För att göra det krävs en styrka och stöd. Vi är övertygade om att hon hade bra socialt stöd i sin förändringsprocess och att hon då och då kändes sig förvirrad i processen och tvekade på om det hon gjorde var det bästa.

Förändring tar tid och för att summera inlägget vill vi ge ett praktiskt tips. Sätt upp en långsiktig plan på 10 år framåt. Vad vill du uppnå? Sätt sedan mål för 5 år och 1 år framåt. Genom att göra det har du en plan att följa som hjälper dig att bibehålla tron på din förmåga att de förändringar du gör är riktiga.

Lycka till!
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , Lämna en kommentar

Ledarens roll

Ledarskap. Vad innebär ledarskap?

Här är ett litet utdrag om ledarskap från Wikipedia:
”Ledarskap är ur ett organisatoriskt synsätt ett speciellt beteende som människor utövar i avsikt att påverka andras tänkande, inställning och uppförande (Jacobsen & Thorsvik, 2002, s. 473-474). Ledarskap kan ses som det beteende som kommuniceras gentemot andra i ett socialt system.”

Det kanske räcker så? Nja, ledarskap kan vi skriva väldigt betydligt mer om. Vi skulle till exempel kunna skriva om hur friidrottslandslaget skulle kunna hantera sitt ledarskap nu när det blåser en del kring det gällande skilsmässor. Det tänker vi dock inte göra, utan vi kommer lyfta fram ett perspektiv och det är förhållningssättet att alla kan utvecklas.

Lyssnade för ett par veckor sedan på en mycket bra föreläsning av Bo Hejlskov som handlade om att hantera konflikter. Han gjorde en liknelse med ledarskap och en bilverkstad, ”om vi ser på människor som bilar som kommer in i en bilverkstad kommer vi bli bättre ledare”. När en bil kommer in till en verkstad så blir de som arbetar där glada, de får arbete och en utmaning. Ju större problemet är ju gladare blir dem till och med.

Tänk om vi kunde tänka på ett liknande sätt när det gäller människor vi inte förstår oss på. För om en bilmekaniker får in en bil så ser ju hen till att fixa bilen, det kanske behövs nya verktyg en speciell olja, unika däck eller någonting annat. Det löser mekanikern, för att lämna tillbaka en trasig bil till kunden, det är inte optimalt.

Om vi som ledare arbetar med individer är det vår uppgift att ge individen rätt förutsättningar för att växa. Lyckas du som ledare anamma det perspektivet har du nått långt. Att se varje individ och att hela tiden vilja ge dem rätt förutsättningar för att växa. Du kommer under din karriär göra misstag men det härliga är att vi hela tiden lär oss mer.

Det här var ett litet nedslag i ledarskap, den 16:e mars arrangerar svensk idrottspsykologisk förening en konferens på temat ”Idrottspsykologi som stöd i tränarroll och ledarskap”. Tiden för anmälan har gått ut med finns som tur var platser kvar. Så om du är intresserad av att diskutera ämnet vidare ses vi på Bosön!

Trevlig helg!
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , Lämna en kommentar

Att vara stolt över fantastiska prestationer från OS!

Nej Emil Jönsson du ska inte skämmas, du är en idrottare i absolut världsklass.

Två gånger har det hänt att Emil Jönsson har tagit brons i OS efter att en motståndare har ramlat. Efter andra gången i sprintstafetten så sa Emil i en intervju att ” det är nästan så man skäms”. Du ska inte skämmas Emil!

Idrott består av hårt arbete och tillfälligheter. De flesta av oss kommer säkert ihåg tillfällen då ”turen” inte har varit på vår sida, som till exempel när det svenska landslaget i ishockey mötte Vitryssland under OS 2002 i Salt Lake City och Tommy Salo tappade in pucken i mål.

Från ett idrottspsykologiskt perspektiv är det viktigt att för varje gång som en idrottare förklarar en prestation utifrån ”tur”, väder, material eller andra yttre faktorer så tar hen prestationen ifrån sig själv. För om någon av oss (Fredrik eller Mikael) skulle åkt sprintstafetten skulle vi garanterat inte ha tagit brons oavsett hur många som ramlade. Sen kanske det dock inte är någon bedrift för Emil att han är bättre än oss på skidor (årets underdrift).

Men Emil och alla ni andra idrottare får inte glömma bort att berömma er själva och inse hur duktiga ni är! Ni tränar, tränar och tränar och blir hela tiden lite bättre. Glöm inte det och stanna upp då och då för att njuta och tillåt er även att känna er nöjda ibland. Sist men inte minst så hoppas vi på att Sverige kniper några sista medaljer nu under helgen och framför allt att ni presterar så bra ni kan.

Trevlig helg!
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , Lämna en kommentar

Tränar du för mycket eller för lite?

I livet som idrottspsykologisk rådgivare försöker vi läsa så mycket vi kan. Utöver facklitteratur och aktuella forskningsartiklar (om mental träning, självförtroende, self-compassion, motivation, transformativt ledarskap, återhämtning, etc) försöker vi hänga med vad som händer inom idrotten nationellt såväl som internationellt. När vi sökte runt på internet fann vi en artikel från 2011 ”För hård träning kan ge depression”. Perspektivet från artikeln är bredare än att enbart hård träning leder till depression. Det krävs oftast många faktorer för att en idrottare ska bli deprimerad. En viktig del som de behandlar är vikten av att idrottaren inte skapar sig en ensidig idrottsidentitet.

Det är ett spännande begrepp och område. Tidigare här på bloggen skrev vi ett inlägg med rubriken ”Är du bara en idrottare?”. Inlägget handlar om just begreppet ”ensidig idrottsidentitet”. Tränar du mycket har du en stark koppling till din idrott, det är naturligt, frågan är bara om kopplingen är för stark?

Generellt sett är det viktigt att bredda livet och göra annat än idrott. Samtidigt ska du vara medveten om att om du satsar mot en elitkarriär i idrott kommer du behöva avvara andra saker i livet, för det kommer ta en hel del tid.

I en nyligen publicerad artikel av Tapio Joulamo med rubriken ”Träna mer, bättre och tidigare” skriver han om att idrottare specifikt inom basket tränar för lite.

När blir det för mycket med idrottande och träning då? Frågan är komplex och svår att besvara men ack så viktig att diskutera. UR sänder för tillfället en programserie på det här temat under namnet ”Idrottens himmel och helvete”, vilket fördjupar frågan och stärker vikten av det lyfts upp. Perspektivet vi vill fokusera på är den mentala förmågan att orka prestera. Förutom att bli fysiskt trött kan en idrottare bli mentalt trött.

Exempel
Emra idrottar och går i skolan, han går som de flesta i skolan fem dagar i veckan och han är även aktiv i sin idrott fyra gånger i veckan, alltså mycket prestation. Med prestation menar vi att Emra bedöms utifrån sin prestation, både i skolan och i sin idrott. Han har svårt att slappna av och upplever nästan hela tiden någon typ av stress, antingen för att han måste prestera bra eller för att han presterar för dåligt. Det som är viktigt för Emra är att han hittar mental återhämtning. Det gäller att göra saker utanför idrotten som inte handlar om att prestera, till exempel gå på bio, teater, måla eller läsa en spännande bok. Att ha andra intressen utanför idrotten som inte är kopplade till prestation hjälper Emra att undvika mental utbrändhet och en ensidig idrottsidentitet. 

Det är viktigt att ledare, aktiva och andra som är involverade i idrott är medvetna om att det kan bli för mycket mentalt och är känsliga för varningssignaler.

Exempel på varningssignaler:
–       Idrottaren har svårt att fokusera på en sak i taget. Hen har svårt att ta in instruktioner och gör ”konstiga” fel.
–       Sömnsvårigheter
–       Äter dåligt
–       Går ner i vikt
–       Lättirriterad

Det är några saker som är bra att känna till. Av det vi har sett och läst kommer vi nog oftare och oftare att få träffa idrottare som tappat glädjen för idrotten och som är mentalt slut. Hur ser det ut för dig? Tränar du för mycket eller för lite?

Hmm, du kan nog alltid träna mer, det finns alltid saker att förbättra. MEN har du passerat gränsen för vad du orkar och blir utbränd kommer du tillslut inte orka träna mer. Ibland när vi arbetar med idrottare brukar vi räkna ut hur många träningstimmar de har framför sig de närmaste 10 åren. Det är olika men räknar man på 10 timmar i veckan slutar det totalt på cirka 5000. Om du då lyckas träna 2500 timmar på 2 år har du fortfarande tränat 2500 timmar mindre än om du hade fortsatt med din idrott i 10 år. Risken med att öka träningsdosen är att den mentala energin inte räcker till…

Det är viktigt att tänka långsiktigt som golfproffset Henrik Stenson tryckte på i en intervju efter Idrottsgalan.

Lycka till!
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Idrottspsykologi Idrott Träning Idrottsidentitet Återhämtning

av Etiketter: , , , , , , , , 1 kommentar